Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Ungern, allt illiberalare, allt mindre demokratiskt.

Utrikesminister Ann Linde (S).Bild: Janerik Henriksson/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Relationen mellan Sverige och Ungern är på väg att förändras, från dålig till sämre.
Detsamma kan dessvärre sägas om tillståndet för den ungerska demokratin, vilket är ett betydligt större problem.
På måndagen kallades de fem nordiska ambassadörerna i Ungern upp till det ungerska utrikesdepartementet. Orsaken var ett gemensamt brev de nordiska utrikesministrarna skickat till Europarådets generalsekreterare Marija Pejcinovic Buric. I brevet uttrycker ministrarna sitt stöd för de kritiska synpunkter Buric i sin tur framfört i ett tidigare brev till den ungerske premiärministern Viktor Orbán av de mycket långtgående befogenheter den ungerska regeringen getts – eller snarare tagit sig – med hänvisning till coronapandemin.
"Ingen kan komma och ifrågasätta Ungerns demokratiska natur och det ungerska folkets mognad att bestämma över sig självt", kommenterade den ungerske utrikesministern Peter Szijjarto brevet i ett inlägg på Facebook inför mötet.
Med stor säkerhet fick de fem ambassadörerna höra något liknande. Den ungerska regeringen har inte direkt visat sig vara mottaglig för kritik.
Därför går det heller inte att vänta sig att onsdagens debatt i EU-parlamentet om rättsstats- och demokratiläget i Ungern ska leda någon vart.
Eller är den ymniga kritiken mot Ungern missriktad och gravt orättvis, som landets regeringsföreträdare på olika nivåer hävdar?
Knappast.
Visst har nödlagen antagits i demokratisk ordning i landets parlament. Detta har även EU-kommissionen konstaterat. Men det är lagens innehåll, de befogenheter den ger regeringen att utan egentliga hinder och kontroller styra genom dekret, som kritikerna vänder sig mot.
Att, som Ungerns officiella företrädare gör, hänvisa till hur andra länder – däribland Sverige – agerat, är helt fel, påpekade Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) i P1-morgon på tisdagen.
Nästan alla länder har sett sig tvingade att tillgripa extraordinära åtgärder för att hindra smittspridningen, till exempel genom att begränsa människors mötesfrihet, konstaterade Linde.
"Men skillnaden här är ju dels att den svenska lagen är väldigt, väldigt begränsad. Det är en del av smittskyddslagen; och att man [regeringen] omedelbart måste gå för godkännande till parlamentet, som omedelbart kan upphäva det. Det gäller inte alls i Ungern", fortsatte hon.
Ett särskilt oroande inslag i den ungerska lagen är att den visserligen är tidsbegränsad men att denna bortre gräns är oklar. Lagen gäller så länge pandemin pågår. Men hur länge är det? Om viruset ska ha försvunnit helt och all smittspridning upphört kan det röra sig om flera år.
Lagen kan visserligen upphävas om två tredjedelar av det ungerska parlamentet så beslutar. Men nu råkar regeringen Orbáns koalition ha drygt två tredjedelars majoritet, så med mindre än ett osannolikt internt uppror mot Orbán är den kontrollfunktionen rent teoretisk.
Lagens ändamål är dessutom oklart. Enligt den officiella ungerska beskrivningen handlar det enbart om att skydda medborgarnas liv och hälsa och göra det möjligt för ansvariga myndigheter att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa detta.
Men, påpekade Ann Linde i P1-morgon, regeringen Orbán har med stöd av nödlagen redan utfärdat ett 80-tal dekret. I flera fall är det svårt att se kopplingen till smittskydd:
"Den handlar om precis alla möjliga frågor som inte har med detta att göra", säger Linde och pekar på hur rätten att få ta del av allmänna handlingar inskränkts.
En annan åtgärd vars koppling till smittspridning är minst sagt oklar är beslutet att dra in statsstödet till politiska partier under resten av året.
Vissa straff är dessutom drakoniska. Den som sprider "falska uppgifter" om pandemin kan dömas till i värsta fall fem års fängelse. En lag som inte minst oroar journalister som vill kunna granska regeringens åtgärder mot covid-19.
Under Viktor Orbáns ledning har politiken blivit allt mer nationalistisk och främlingsfientlig. Tills motsatsen är bevisad bör omvärlden utgå från att nödlagen är ytterligare ett redskap för Orbán i hans uttalade strävan att bygga en "illiberal demokrati". Vad detta motsägelsefulla begrepp innebär i praktiken har blivit tydligare i takt med att Ungern blivit allt mer illiberalt och allt mindre demokratiskt.
Gå till toppen