Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Nästa steg borde vara att de nordiska länderna annonserar om en gemensam gränsöppning så som de baltiska länderna har gjort.”

Åtgärderna vid den svensk-danska gränsen må vara motiverade och nödvändiga. Men bristen på samarbete och gemensamma lösningar påverkar Öresundsregionen negativt under lång tid framöver. Det skriver Marcus Lantz, rådgivare på Ehrenberg Sørensen Kommunikation som har verksamhet i Sverige, Danmark och Tyskland.

Om de baltiska länderna liksom flera andra länder i EU kan hitta gemensamma lösningar som underlättar för människor och företag, utan att riskera att leda till ökad smittspridning, borde de nordiska länderna kunna gå samma väg, skriver Marcus Lantz.Bild: Mats Roslund
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Sveriges grannländer har presenterat sina planer för hur de successivt ska öppna upp efter att ha vidtagit åtgärder mot covid-19. Nästa steg borde vara att de nordiska länderna annonserar om en gemensam gränsöppning så som de baltiska länderna har gjort.
De nordiska regeringarna har under coronakrisen haft olika strategier för att bromsa smittspridningen och hantera konsekvenserna av pandemin. Det har blivit tydligt inte minst för oss som bor, arbetar och verkar nära och över gränserna mellan de nordiska länderna. Själv är jag verksam i Öresundsregionen.
Danmark valde i mitten av mars att stänga sina gränser. Fortfarande är det bara möjligt att ta sig över Öresundsbron och in i Danmark om du har giltiga skäl, till exempel om du arbetar i Danmark. Svenskar som jobbar i Danmark får nu ta sig igenom två gränskontroller. En på Köpenhamns flygplats för att komma in i Danmark och en vid Hyllie station för att komma tillbaka in i Sverige.
I mitten av mars valde Finland att stänga sina gränser. Idag delas svenska Haparanda och finska Torneå av ett kravallstaket och gränsen bevakas av militär. Utbyte av varor över gränsen är förbjudet. Det är förstås inte bra för näringslivet i regionen. Människor som bor i Haparanda vittnar om att det var enklare att korsa gränsen under andra världskriget.
Även Norge har på olika sätt stärkt och stängt sina gränser. Svenskar som inte arbetspendlar avvisas vid gränsen. Norrmän som korsar gränsen hamnar i karantän.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) kommenterade den danska gränsstängningen i SVT efter beslutet. Men han ville då inte uttala sig om detaljerna innan han hade analyserat det. Det visar att Danmark inte hade involverat eller informerat den svenska regeringen i förväg när det gäller vilka konsekvenser beslutet skulle få för den svensk-danska gränsen. Ett sådant tillvägagångssätt ger inget gott betyg till det nordiska samarbetet.
Vilken av de nordiska ländernas strategi som är den bästa när det gäller att möta covid-19 kommer att diskuteras och analyseras i många år. Att åtgärder behövde vidtas för att minska risken för smittspridning råder det inget tvivel om. Men forskarna är inte eniga om att stängda gränser mellan de nordiska länderna är en bra åtgärd. Det bristande samarbetet mellan de nordiska länderna är under alla omständigheter anmärkningsvärt.
Den danska stängningen av landets gränser i kombination med redan tidigare införda kontroller vid den svenska gränsen har raserat mycket av den Öresundsintegration som byggts upp sedan Öresundsbron invigdes för 20 år sedan. Vi var nog många som hoppades på att 20-årsjubileet skulle innebära ett nytt tag kring fördjupad integration i Öresundsregionen.
Åtgärderna vid den svensk-danska gränsen må vara motiverade och nödvändiga. Men bristen på samarbete och gemensamma lösningar påverkar Öresundsregionen negativt under lång tid framöver.
Nordens, och för den delen hela EU:s, styrka är det samarbete som finns mellan medlemsländerna och den gemensamma inre marknaden. Den inre marknaden har nu i praktiken satts ur spel på grund av de gränsrestriktioner som införts mellan medlemsländerna. Åtgärderna försvårar förstås för samarbete och för EU:s förmåga att hantera medlemsländernas gemensamma utmaningar och kriser. Restriktionerna får dessutom stora negativa konsekvenser för människor och företag i gränsregionerna.
Sverige är ett litet import- och exportberoende land i norra Europa. Det är farligt för Sverigeatt förlita sig på att export och import ska kunna gå via Öresundsbron, om Sverige och Danmark inte klarar av att gemensamt hantera beslut om som gäller gränserna mellan de båda länderna. Det handlar inte bara om den danska stängningen av gränserna utan också bristen på samarbete mellan länderna när det kommer till den svenska gränskontrollen som infördes 2015. Även om godstrafik fortfarande tillåts passera borde den nu uppkomna situationen fungera som ett varnande exempel på hur sårbart Sverige är.
På andra håll i Europa visar grannländer hur man kan hantera kriser och utmaningar tillsammans. Tyskland har kommit överens med Frankrike, Österrike och Schweiz om lättnader i gränskontrollerna från och med den kommande helgen. Igår presenterade EU-kommissionen dessutom ett paket med rekommendationer för hur medlemsländerna bör öppna upp de inre gränserna i EU. Kommissionen uppmanar medlemsländerna att i nära samarbete med varandra och med kommissionen successivt öppna upp och återställa den fria rörligheten.
Från om med i morgon, den 15 maj, kan medborgare i de baltiska länderna resa mellan de tre länderna utan krav på självisolering, att människor sätter sig själva i karantän en viss tid. Beslutet togs efter ett möte mellan Estlands, Lettlands och Litauens premiärministrar.
Litauens premiärminister uppmanade sina kollegor: ”Låt oss visa enighet. Låt oss sluta skicka splittrade signaler”. Det är en uppmaning som borde hörsammas även i Norden. Om de baltiska länderna liksom flera andra länder i EU kan hitta gemensamma lösningar som underlättar för människor och företag, utan att riskera att leda till ökad smittspridning, borde de nordiska länderna kunna gå samma väg.
Marcus Lantz, rådgivare på kommunikationsbyrån Ehrenberg Sørensen Kommunikation. Tidigare har han bland annat varit politisk handläggare åt EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M).
Gå till toppen