Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Inte läge att äventyra försvarets trovärdighet.

"Staten har i dag ett extremt läge med en coronasituation som drabbar statsekonomin väldigt djupt", säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).Bild: Henrik Montgomery/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Under fredagen skulle riksdagens försvarsutskott ha lagt sista handen vid en bred uppgörelse om Sveriges framtida försvar; grunden för den proposition om totalförsvaret som regeringen presenterar i höst.
Men på torsdagseftermiddagen meddelade försvarsminister Peter Hultqvist (S) att förhandlingarna förlängs två veckor.
Alla partier säger sig vilja stärka försvaret. Men smakar det så kostar det. Och det är av allt att döma varierande betalningsvilja som får samtalen att kärva.
"Försvarsministern har inte ens kommit med några seriösa bud", hävdade Moderaternas försvarspolitiske talesperson Pål Jonson.
"Det finns olika uppfattningar om de ekonomiska ramarna", konstaterade Hultqvist.
För ett år sedan lade den parlamentariska försvarsberedningen fram ett förslag till ny krigsorganisation, ett förslag som samlade brett politiskt stöd. Samsynen mellan partierna var stor om hur den nya krigsorganisation, som fullt genomförd ska finnas på plats år 2030, ska se ut.
I augusti presenterade den rödgröna regeringen och samarbetspartierna C och L så en överenskommelse som innebär att försvaret tillförs 5 miljarder kronor årligen fram till 2025.
Men snart skulle det visa sig att detta inte är tillräckligt. När Försvarsmakten började räkna på vad det skulle kosta att verkställa politikernas beställning blev slutsatsen att det saknas totalt omkring 70 miljarder kronor fram till år 2030. Det försvarsutskottet nu tvistar om är vilka ytterligare tillskott totalförsvaret behöver fram till detta årtal.
M, KD, C, L och SD – som samtliga vill att försvarsbudgeten på sikt ska växa till motsvarande 2 procent av BNP mot drygt 1 procent idag – verkar stå fast vid att beredningens ursprungliga förslag måste genomföras. Socialdemokraterna med försvarsminister Peter Hultqvist tycks vackla.
Coronapandemin innebär en enorm ekonomisk påfrestning för statens finanser. Det är detta försvarsminister Hultqvist nu hänvisar till.
Att ansvariga politiker i nuvarande läge tänker sig för både en och två gånger innan de gör nya, stora ekonomiska åtaganden på olika områden är naturligt. Men samtidigt så är statens finanser i grunden starka, statsskulden relativt liten – och pandemin borde ha öppnat allas ögon för hur illa det går när det inte finns beredskap för det oväntade.
Den yttre och inre säkerheten tillhör statens kärnuppgifter.
"Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige."
Denna slutsats ur försvarsberedningens rapport Motståndskraft från 2017 kom att förändra debatten om svensk försvars- och säkerhetspolitik. Det blev en välbehövlig tillnyktring.
De senaste åren har det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde försämrats påtagligt.
Ryssland försöker destabilisera grannstater, ändrar gränser i Europa med vapenmakt, ockuperar och annekterar ett annat lands territorium, bedriver påverkansoperationer.
Kina ligger visserligen långt borta, men för den skull inte på betryggande avstånd. Xi Jinpings kommunistdiktatur har globala ekonomiska och politiska ambitioner och är inte främmande för att backa upp sin mjuka makt med hårda påtryckningar – även i vår del av världen.
Lägg till detta att internationellt samarbete i olika former försvagas i coronapandemins spår. Misstron växer. Den utvecklingen syns dessvärre även inom den europeiska unionen, där nationell egoism – aldrig långt borta – flyttat fram sina positioner. Var och en är sig själv närmast.
Risken är uppenbar att detta leder till ett ytterligare försämrat säkerhetspolitiskt klimat, globalt såväl som regionalt.
Sveriges försvarssamarbete med andra länder har utvecklats de gångna åren. Det är bra och viktigt. Men samarbete kan aldrig fullt ut ersätta ett starkt nationellt försvar.
Att nu dra tillbaka utlovade förstärkningar av försvaret riskerar att allvarligt skada Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska trovärdighet i omvärldens ögon.
Gå till toppen