Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Följderna av pandemibekämpningen kan i de fattigaste delarna av världen bli värre än sjukdomen. På global nivå krävs fyra insatser.”

Gigantiska utmaningar kräver globala partnerskap, men det gäller att handla snabbt för att undgå katastrofala matkriser. Det skriver Tony Blair, tidigare premiärminister i Storbritannien, och Agnes Kalibata, FN:s generalsekreterares särskilda sändebud till livsmedelstoppmötet 2021.

Världsbanken räknar med att jordbruksproduktionen i Afrika kan minska med upp till 7 procent i år beroende på hur omfattande handelshindren blir, skriver artikelförfattarna.Bild: HELENA LANDSTEDT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Varje år dör runt nio miljoner människor i världen av svält eller av sjukdomar som beror på svält. Det är lika många som antalet invånare i Österrike. I år kan covid-19:s inverkan på livsmedelsförsörjningen fördubbla antalet. Denna inte särskilt uppmärksammade följd av pandemin drabbar de fattigaste och mest utsatta.
Afrika, Sydasien och andra fattigare regioner kan varken stänga ner hela samhällen eller stoppa smittan från att spridas genom att ta efter åtgärder som använts i den rika världen. De tvingas istället välja mellan riskerna med viruset och konsekvenserna för människors liv och livsvillkor om man försöker bekämpa det.
Viktigast just nu är att det internationella samfundet agerar för att hålla livsmedelstillförseln i gång. Lyckas inte det kan följderna av pandemibekämpningen i de fattigaste delarna av världen bli värre än själva sjukdomen.
FN:s världslivsmedelsprogram, WFP, har listat 26 länder som särskilt utsatta för följderna av covid-19 när det gäller matförsörjningen. Redan idag uppskattas 56 miljoner människor i Etiopien, Nigeria och Moçambique (med en samlad befolkning på 334 miljoner) ha en ständigt osäker tillgång till mat. Till det kommer 1,5 miljarder barn i världen som för närvarande inte går i skolan på grund av pandemin. 350 miljoner av dem är beroende av skolmaten för att få något att äta.
Covid-19 ställer fattiga länder inför fyra särskilt allvarliga problem:
1. Hushållen har mindre pengar samtidigt som matpriserna stiger. BNP per capita beräknas minska med 4 procent i länderna söder om Sahara på grund av pandemin, samtidigt som de belopp som sänds hem av afrikaner som arbetar i utlandet störtdyker. Fattiga hushåll i Bangladesh har sett sin inkomst minska med 70 procent och hälften har redan minskat sin matkonsumtion.
2. Mattransporterna har blivit dyrare och tar längre tid. Den globala sjöfarten minskade med en fjärdedel under första kvartalet 2020, samtidigt som fraktkostnaderna över Stilla havet tredubblades bara i mars. Nya hygienregler och social distansering förlänger hanteringstiden vid gränserna och varudistributionen.
3. Pandemin stör den globala tillgången på jordbruksprodukter. Det fristående indiska rådet för forskning och utbildning inom jordbruket, ICAR, har uppmanat bönderna att skjuta upp sina veteskördar tills karantänen hävts. Länder som Vietnam och Kambodja har begränsat risexporten, vilket direkt påverkar Afrika som importerar ris till ett värde av 4,5 miljarder dollar per år.
Bristen på utländsk valuta att betala importerad mat med, bidrar till prishöjningar i fattigare länder. Under sista veckan i mars steg priset på ris med 30 procent i Nigeria, delvis beroende på att landets exportintäkter minskade dramatiskt när de globala oljepriserna kollapsade.
Det råder också obalans mellan tillgång och efterfrågan på många håll. I Storbritannien kasseras miljoner liter mjölk varje vecka eftersom restauranger bara får sälja hämtmat. Överskottet hade kunnat omvandlas till mjölkpulver och exporteras till länder där det behövs.
4. Covid-19 påverkar jordbruket och livsmedelsförsörjningen på marknader där tillgången på varor redan är knapp och viktiga kemikalier för jordbruket fastnar i hamnar och tullkontor. Världsbanken räknar med att jordbruksproduktionen i Afrika kan minska med upp till 7 procent under 2020 beroende på hur omfattande handelshindren blir.
På global nivå krävs fyra olika insatser:
1. Det internationella samfundet måste öka det ekonomiska stödet till matförsörjning och det måste ske snabbt om inte svälten ska tillta och jordbrukets livskraft undergrävas.
2. Investeringar i lokal jordbruksproduktion. Störningar i lokala och regionala system för matproduktion måste avhjälpas snabbt, ínte minst under perioder då exempelvis gödningsmedel behövs. Investeringar kan också hjälpa fattigare länder att lägga upp matreserver för tre månader.
3. Störningarna i de globala kedjorna för mat- och jordbruksprodukter kan lindras med regionala och lokala logistiska knutpunkter. WFP är mest lämpad att sköta samordningen och behöver 350 miljoner dollar omedelbart. Det är en billig försäkring för att mat snabbt kan föras dit den behövs som mest.
4. Den privata sektorn måste få skäl att investera i jordbruks- och jordbruksteknikföretag. Resurser bör styras till nya investeringsmöjligheter som uppstått till följd av pandemin som e-handel och e-marknadsplattformar i utvecklingsländer, särskilt i Afrika.
Resande, arbetsplatser och mycket annat har redan påverkats av covid-19 och öppnat för att också livsmedelssystemen förändras. Det nya partnerskapet mellan de afrikanska nätbaserade återförsäljarna Jumia och Twiga har i Kenya resulterat i en e-handelsplattform för lokala bönder, och är ett bra exempel på vad som kan göras.
Att skydda matförsörjningskedjorna är en mycket viktig länk i en effektiv covid-19-strategi. Gigantiska utmaningar kräver globala partnerskap särskilt mellan den privata sektorn, regeringar, utvecklingsbanker, icke-statliga organisationer och bondeorganisationer. Men det gäller att handla snabbt för att undgå katastrofala matkriser i utvecklingsländerna.
Tony Blair, premiärminister i Storbritannien 1997 till 2007 och nu ordförande i The Institute of Global Change
Agnes Kalibata, FN:s generalsekreterares särskilda sändebud till FN:s livsmedelstoppmöte 2021
Översättning: Karen Söderberg
Project Syndicate
Gå till toppen