Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Politiker måste ta ansvar för skattebetalarnas pengar samtidigt som psykiatrin får tillräckligt stöd för att hantera coronakrisen.”

Den psykiska ohälsan i coronakrisens spår och de konsekvenser den får för psykiatrin i Region Skåne hänger inte ihop med om vårdcentralerna ska ha psykologer eller ej, skriver Per Einarsson (KD).

Det viktiga är inte att alla gör likadant, utan att alla vårdcentraler erbjuder god vård, skriver Per Einarsson.Bild: Anders Malmberg
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Vårdcentralerna är hjärtat i sjukvården och att ge hjälp vid psykisk ohälsa är en viktig uppgift för dem. Det finns många olika sätt att hantera psykisk ohälsa. Därför vill Kristdemokraterna inte tvinga varje vårdcentral att anställa en psykolog, något som de tre miljöpartisterna Mätta Ivarsson, Fredrik Hanell och Lena Östholm Munkberg kritiserar oss för (Aktuella frågor 4/5).
Vi har förtroende för att vårdcentralerna vet vilken personal som lämpar sig bäst för att hantera psykisk ohälsa. En del vårdcentraler föredrar att ha en eller flera kuratorer. Andra har en psykolog någon dag i veckan. Det viktiga är inte att alla gör likadant, utan att alla vårdcentraler erbjuder god vård.
Att vara psykolog är en specialistkompetens och vi vill inte kräva att varje vårdcentral ska ha specialister inom alla områden. Att lägga en sådan börda på vårdcentralerna skulle bara bli ett hinder i vägen för dem som vill starta och driva en vårdcentral. Det skulle begränsa utbudet av vård och patienternas valfrihet och är inget Kristdemokraterna vill uppmuntra.
I Skåne har Kristdemokraterna i samarbete med övriga allianspartier genomfört flera satsningar inom primärvården för att öka både kunskapen hos personalen om psykisk ohälsa och förbättra människors möjlighet att få rätt bedömning och behandling i tid.
Vi har i Region Skånes budget för 2020 avsatt 250 miljoner kronor till primärvården som även ska gå till vård av psykisk ohälsa. Primärvården har de senaste åren fått ett rejält tillskott för varje år för att kunna utveckla nära vård. I den genomförs inga besparingar. Men istället för kontroll och överförmynderi enligt det tidigare rödgröna styrets modell vill vi ha en styrning som är baserad på mer tillit till personalen och de som driver vårdcentralerna.
Den psykiska ohälsan i coronakrisens spår och de konsekvenser den får för psykiatrin i Region Skåne är något som ingen kunde förutse och en fråga som inte har att göra med om vårdcentralerna ska ha psykologer eller ej, och inte heller med Region Skånes budget i övrigt.
Om Miljöpartiet och Socialdemokraterna hade läst mitt tidigare inlägg i den här debatten ordentligt hade de kanske insett det (Aktuella frågor 24/4).
Det gäller att hålla isär begreppen. Krisen har det goda med sig att digitaliseringen har tagit fart på allvar.
Med anledning av covid-19 har över 3 000 besök inom psykiatrin ombokats till att genomföras digitalt. Tack vare det, personalens fantastiska insatser och många utskrivningar och avbokningar i krisens inledningsskede finns det nu för första gången på länge ett litet antal lediga platser inom psykiatrin. Bland annat därför klarar psykiatrin än så länge av att hantera krisen.
Men i coronakrisens spår uppstår förmodligen framöver problem i form av ett ökat antal vårdsökande med allvarlig psykisk ohälsa. Redan nu börjar vårdplatserna fyllas upp igen. Därför vill Kristdemokraterna prioritera psykiatrin i fördelningen av de statliga pengar som betalas ut till Region Skåne för att hantera krisen. Pengarna ska gå till följderna av coronakrisen och ingenting annat.
Kristdemokraterna har tillsammans med övriga allianspartier skrivit till regeringen för att få mer resurser för att hantera coronakrisen och dess efterverkningar. Alla partier fick frågan men Socialdemokraterna ville inte medverka i skrivelsen.
Kristdemokraterna är väl medvetna om att den skånska sjukvården har en tuff tid framför sig. Just därför är det viktigt att vi inte förhastar oss när det gäller fördelningen av de statliga pengarna utan avvaktar och ser var de största kostnaderna landar. Det handlar om att ta ansvar för skattebetalarnas pengar.
Maria Nyman-Stjärnskog (S) har fel när hon påstår att alliansen genomför personalnedskärningar inom psykiatrin och inte vill tillsätta vakanta tjänster (Aktuella frågor 13/5).
En av psykiatrins stora utmaningar är att hitta personal till de tjänster som är vakanta. Att psykiatrin i Region Skåne hade 730 platsannonser 2019 vittnar om det. 
Samtidigt är den ekonomiska situationen sådan att Region Skåne noga måste pröva varje ledig tjänst – om den verkligen behövs och om den bidrar till att lösa vårdköerna och till en god, personcentrerad vård med hög kvalitet.
Det finns situationer där tjänster har konverterats om som har gjort att andra inte längre behövts. Likaså finns det fall där digitalisering, effektivisering och förändrade uppdrag har gjort att tjänsterna har kunnat omprövas för att hålla ekonomin i balans.
En hållbar ekonomi är avgörande för att sjukvården ska fungera på lång sikt. Om vi inte gör det tuffa arbetet nu så lånar vi pengar från framtidens generationer. Det gagnar ingen. 
Politiker måste kunna hålla två bollar i luften, ta ansvar för skattebetalarnas pengar samtidigt som psykiatrin får tillräckligt stöd för att hantera följderna av coronakrisen. Det gör Kristdemokraterna.
Per Einarsson (KD), regionråd och ordförande i Region Skånes psykiatri-, habiliterings- och hjälpmedelsnämnd.
Gå till toppen