Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Förbättra inte bara omsorg, utan även synen på äldre.

Anders Tegnell redogör för aktuell statistik.Bild: Anders Wiklund/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Äldre är den stora riskgruppen för covid-19, konstaterade statsepidemiolog Anders Tegnell i veckan. Statistiken talar entydigt för det. Visserligen är det inte bland äldre som den största utbredningen finns, men det är främst personer över 70 år som har avlidit till följd av viruset – flertalet var över 80 år. Och av dessa har hälften bott på äldreboenden och ytterligare en fjärdedel har haft hemtjänst.
På vissa boenden har läget blivit extremt. På Valltorp i Helsingborg har, som tidningen uppmärksammat, 37 av de 60 boende smittats och 17 äldre avlidit sedan den 22 april. Smittan finns på ytterligare två boenden i staden och de ansvariga står frågande inför utbredningen, liksom sina kolleger i andra delar av landet.
Smittskyddsstrategin i Sverige kritiseras ofta på lösa grunder, men då det gäller att skydda äldre går det inte att blunda för hur fel det blivit. Det medger, om än indirekt, även statsminister Stefan Löfven (S) i en intervju med tidningen. Smittspridningen har blottlagt stora brister inom äldreomsorgen, menar han och lovar ett lyft för personalen.
"Vi ska förbättra villkoren. I det ligger arbetstider, löner och utbildning, inte minst. Och höja nivån och statusen."
Det behövs absolut. Men det handlar också om att förändra synen på äldre. Alltför ofta betraktas de inte på samma sätt som yngre medborgare.
DN uppmärksammar skräckexempel på äldre som fått palliativ vård direkt, istället för behandling mot covid-19 – utan att ens ha träffat någon läkare. Till exempel ordinerades 81-årige Jan, via telefonkontakt med läkare, endast smärtstillande och bedömdes närma sig livets slut. När hans anhöriga sedan bad om att han skulle få vätska, näring och sina vanliga mediciner piggnade han till. Idag är han fullt frisk.
Andra äldres anhöriga vittnar om liknande fall. I en kommentar säger sig geriatrikprofessor Yngve Gustafsson se tecken på att äldre som kunde ha en chans att överleva väljs bort. Oavsett ålder ska det alltid göras en medicinsk bedömning av vad som är bäst för den enskilde patienten, betonar han.
Tänk att det ens behöver sägas.
Visst ställer coronaviruset vården inför nya avvägningar. Men bland de 728 smittade äldre som vårdades på geriatrisk avdelning i Region Stockholm mellan den 23 mars och 3 maj var överlevnaden trots allt 80 procent.
Det skeva har blivit tydligare när omsorgspersonal stått utan skyddsutrustning och smittfria äldre flyttats in på coronadrabbade boenden.
Men att något är snett i synen på äldre framgick långt före pandemin. Larmen har varit många om onödigt lidande och allvarliga brister inom omsorgen. Personal har berättat om stress och underbemanning inom verksamheter som regelmässigt täckt upp med dåligt utbildade timvikarier.
Det är utmärkt att regeringen, med ett särskilt äldreomsorgslyft, tar tag i allt detta nu. Men det är också alldeles uppenbart att lyftet borde ha kommit tidigare. Det finns skäl att fundera på varför satsningarna har dröjt, liksom kring hur vården av äldre är organiserad. Uppdelningen av ansvaret mellan kommuner och regioner är långtifrån optimal, påpekar Gunnar Akner, docent i geriatrik, i DN:
"Om man bor på ett särskilt boende i Sverige riskerar man att bli hänvisad till lägre medicinsk kvalitet."
Hur har det kunnat bli så? Och hur har så många äldre kunnat avlida till följd av covid-19 i Sverige, trots ett uttalat mål om att skydda dem särskilt från smitta?
En delförklaring verkar vara en lika vidrig som utbredd tendens att inte ta äldres hälsa, liv och rättigheter på lika stort allvar som yngre människors.
Gå till toppen