Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Idag råder 'underturism' i stora delar av Europa. Problemen blir troligen kvar under lång tid.”

Regeringen bör inte bara sätta in åtgärder som gör att verksamheter som sysslar med turism enbart överlever, utan också långsiktigt stimulera en grön omställning. Det skriver Jörgen Eksell och Maria Månsson, projektledare för Urban turismutveckling i förnyelse vid Lunds universitet.

En gondoljär i Venedig väntar på kunder. Städer som Köpenhamn, Amsterdam, Venedig och Barcelona har länge brottats med en allt större mängd besökare. Samma städer rapporterar nu avsaknaden av besökare vilket medför konsekvenser för samhället i stort, skriver artikelförfattarna.Bild: Francisco Seco
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Överturism har lanserats som ett begrepp för att fånga de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att alltför många turister reser till samma plats.
Få, om någon, anade att en global pandemi skulle få pendeln att svänga mycket snabbt och att vi idag har underturism – faktiskt ingen turism alls – i stora delar av Europa.
De senaste åren har turismsektorn i Europa genomgått en dramatisk förändring.
Flera europeiska städer har tagit emot allt större turismströmmar med stora konsekvenser för städerna och deras invånare.
Forskning pekar på att det stora antalet besökare har lett till en rad problemområden som har varit svåra för städerna att hantera. Problemen berör alltifrån slitage på byggnader, kulturarv och grönytor till övergripande strukturella förändringar i stadsbilden. Till exempel att fler och fler bostäder köps upp och hyrs ut via Airbnb som i vissa fall har lett till konflikter mellan invånare och besökare.
Vårens händelseförlopp visar hur snabbt och drastiskt en förändring av turismen kan ske.
Städer som Köpenhamn, Amsterdam, Venedig och Barcelona har länge brottats med en allt större mängd besökare. Samma städer rapporterar nu avsaknaden av besökare vilket medför konsekvenser för samhället i stort.
I den mellanstatliga Världsturismorganisationen UNWTO:s senaste rapport, World Tourism Barometer, förutspås att turismen i världen kan minska med upp till 80 procent i år.
Idag genomlever turismnäringen sin största kris i modern tid.
Turism har en avgörande betydelse för flera europeiska länders ekonomi.
Turismen står för 10 procent av medlemsländernas totala BNP och 12 procent av alla arbetstillfällen. Nu riskerar mängder av företag att gå i konkurs och människors möjlighet till försörjning går förlorad.
I Sverige har regeringen lanserat en rad stödpaket för att företag ska klara den mest akuta fasen av coronakrisen. Men de problem turismnäringen upplever blir troligen kvar under lång tid.
Redan har många företag gått i konkurs och det är högst oklart när olika reserestriktioner hävs.
Det är också svårt att sia om det kommer att bli dyrare att resa, vilka långsiktiga effekter pandemin har på människors önskan att resa samt vart de vill resa. Allt detta gör att den svenska turismnäringen behöver ett långsiktigt statligt stöd. Det är en nödvändig förutsättning för branschens överlevnad, men krisen kan också utgöra en möjlighet att utveckla en bärkraftig och balanserad turismnäring.
Regeringen bör inte bara sätta in kortsiktiga åtgärder som gör att verksamheter som sysslar med turism enbart överlever, utan också långsiktigt stimulera till en grön omställning. Med rätt stöd kan covid-19-pandemin leda till att turismen i Sverige utvecklas på ett hållbart sätt.
Turismnäringens förutsättningar är för närvarande extrema och svåra att förutse. Det är ändå viktigt att regeringen försöker planera och skapa strategier för vilken turismutveckling Sverige vill ha när krisen är över. Idag när turismnäringen blöder är den ekonomiska utvecklingen central men strategierna måste vara i balans med sociala, kulturella och miljömässiga målsättningar.
Om turismen i Sverige ska utvecklas på ett hållbart sätt behöver regeringen, statliga myndigheter, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, regioner, kommuner och enskilda företag samarbeta. Utmaningarna är olikartade vilket kräver kompletterande kunskaper.
Ingen aktör kan på egen hand skapa de förutsättningar som behövs för den omställning som krävs.
Trots en snabb föränderlig omvärld är långsiktiga åtgärder betydelsefulla för att kunna säkerställa att Sverige när det gäller turism uppnår FN:s globala mål för en hållbar utveckling.
Jörgen Eksell och Maria Månsson, projektledare för Urban turismutveckling i förnyelse vid institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet.
Gå till toppen