Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Blanda inte ihop det praktiska jämställdhetsarbetet med genusvetenskap som forskningsfält.”

Universitet och högskolor ska vara samhällets kritiska röst, värna den fria forskningen, det politiska oberoendet och kritiska tänkandet. De ska också vara goda arbetsgivare som tar tillvara sina medarbetares kompetens, oavsett kön. Det skriver Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet.

Doktorspromotion vid Malmö universitet. Trots att en större andel kvinnor än män studerar på universitet och högskolor och trots att lika många kvinnor som män doktorerar, är andelen kvinnliga professorer bara 30 procent i Sverige, skriver Kerstin Tham.Bild: Patrick Persson
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Skillnaderna mellan kvinnor och män som gör akademisk karriär i Sverige är stora, även om de i många andra länder är än mer omfattande.
Trots att en större andel kvinnor än män studerar på universitet och högskolor och trots att lika många kvinnor som män doktorerar, är andelen kvinnliga professorer bara 30 procent i Sverige. Vid Malmö universitet är 36 av 103 professorer kvinnor, det vill säga 35 procent.
I den nyligen utkomna boken Genusdoktrinen framställs jämställdhetsintegrering som en politisering av Sveriges lärosäten. Författarna Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn anser att genusvetenskap har blivit en styrande ideologi. De beskriver det jämställdhetsarbete som bedrivs på lärosätena som något som hotar utbildningens och forskningens kvalitet och den akademiska friheten.
Men författarna målar upp en missvisande bild.
Universitet och högskolor ska vara samhällets kritiska röst, värna den fria forskningen, det politiska oberoendet och kritiska tänkandet. De ska också vara goda arbetsgivare som tar tillvara sina medarbetares kompetens, oavsett kön.
Inom universitetsvärlden ska faktiska meriter ligga till grund för värdering och bedömning. Som arbetsgivare har universitet och högskolor skyldighet att arbeta för att alla ska ha likvärdiga karriärmöjligheter. Malmö universitet har, i likhet med alla andra lärosäten, arbetat fram en handlingsplan. Förutom jämställda karriärvägar och forskningsmiljöer, har arbetet även fokuserat på universitetets yrkesutbildningar.
Malmö universitet utbildar människor för många yrken som är viktiga för samhället som förskolelärare, lärare, sjuksköterskor, socionomer och poliser. Det är av stor betydelse att studenterna på dessa utbildningar får kunskap i frågor som rör jämställdhet och diskriminering, kunskap som de behöver i sina framtida yrken.
Enligt statsvetaren Sara Kalm tar kvinnor ett större ansvar för arbetsuppgifter som är viktiga för att universitet och högskolor ska fungera väl – både som arbetsplats och som utbildnings- och forskningsmiljö – men som generellt värderas lågt.
Sara Kalm har skrivit om ”akademiskt hushållsarbete” som innebär att ställa upp för kollegor och studenter, att delta i seminarier och att utföra administrativa uppgifter. Det kan vara en förklaring till att kvinnor inte hinner ägna sig åt mer meriterande arbetsuppgifter och därför dominerar på en lägre nivå i den akademiska hierarkin. En annan möjlig förklaring är att andra faktorer än meriter, medvetet eller omedvetet, får betydelse vid rekrytering till högre tjänster.
Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn blandar ihop det praktiska jämställdhetsarbetet i en organisation med genusvetenskap som forskningsfält. Genusvetenskap bidrar med kunskap när det gäller hur jämställdhetsarbete kan bedrivas, men det gör även annan forskning, till exempel inom arbetsliv och organisation.
Grundläggande kunskap och förståelse för jämställdhetsfrågor är en förutsättning för ett gott och inkluderande ledarskap på högskolor och universitet, och för att säkerställa en god arbetsmiljö.
I enlighet med principer för mänskliga rättigheter ska arbetsgivare förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. I grund och botten är detta vad jämställdhetsintegrering handlar om, inte om att styra innehåll i forskning eller utbildning.
Universitet och högskolor ifrågasätts idag från flera håll. Forskare verksamma inom fält som genusvetenskap, klimatforskning, kriminologi, statsvetenskap och medicin vittnar om att de blir utsatta för hatfulla kommentarer eller till och med uttalade hot, inte minst i social medier.Samtidigt sker en utveckling i flera länder där politiska krafter vill styra forskningen och kunskapsproduktionen.
Det är en svår och utmanande tid för lärosäten världen över och viktigare än någonsin att såväl politiker som universitetsledningar försvarar de akademiska värdena och den fria forskningen.
Universitet och högskolor ska vara goda arbetsgivare som tar tillvara medarbetarnas kompetens och ger dem de allra bästa förutsättningarna för att utvecklas i sina karriärer. Därför arbetar Malmö universitet för att skapa ett lärosäte där alla inkluderas och får lov att studera och arbeta på jämställda och likvärdiga villkor.
Kön, etnisk bakgrund eller religion ska inte vara ett dolt kriterium vid värdering och bedömning av meriter eller vid fördelning av arbetsuppgifter och forskningsmedel. Förhoppningsvis kan Malmö universitet och andra lärosäten bidra till att förbättra jämställdheten och arbetsmiljön inom akademin – inte bara i Sverige utan internationellt.
Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet.
Gå till toppen