Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Håll inte bara SAS under vingarna. Ställ gröna krav.

Pandemin håller många SAS-plan kvar på marken.Bild: Johan Nilsson/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Ett viktigt beslut för SAS, ett svårt beslut för Miljöpartiet. På måndagen avvärjdes en ekonomisk krasch för flygjätten när regeringen gav beskedet att svenska staten, som storägare i bolaget, skjuter till upp till fem miljarder kronor. Även danska staten har i sin storägarroll gått med på att ge stöd och den akuta krisen borde därmed vara över.
Men finansmarknadsminister Per Bolund (MP) betonar att det inte rör sig om någon villkorslös satsning. Pengarna skjuts till under förutsättning att SAS lever upp till en rad klimatkrav. Exakt hur de ser ut är ännu inte fastslaget, men klimatutsläppen ska reduceras kraftigt i linje med Parisavtalet, förklarar Bolund.
Det skär förstås i den gröna partisjälen att satsa på ett trafikslag med så stor klimatpåverkan. I synnerhet som regeringen samtidigt ger 3,15 miljarder kronor till helstatliga Swedavia som driver tio flygplatser runt om i landet.
De gröna får trösta sig med att utbyggnaden av Arlanda, som de länge har varit emot, nu pausas tills vidare.
Detta var, enligt klimatpolitiske talespersonen Lorentz Tovatt, ett krav för att Miljöpartiet skulle gå med på stödpengar. Men kraven som ställs är inte bara gröna, utan också rationella.
Coronakrisen gör det fortsatt mycket osäkert hur flygmarknaden kommer att utvecklas under de närmaste åren. Då vore det vårdslös hantering av skattepengar att gå vidare med utbyggnaden av Arlanda som om ingenting hänt. Och kraven på SAS ligger i linje med flera andra europeiska länders stödåtgärder till flyget. Österrikes stöd till Lufthansa villkoras till exempel med gröna satsningar, liksom Frankrikes stöd till Air France. Det senare bolaget måste sluta konkurrera med järnvägen om korta inrikesresor, öka andelen bränsle från förnybara källor samt halvera sina koldioxidutsläpp till 2030 jämfört med 2005 års nivå.
Liknande krav måste ställas på SAS, både av ekonomiska och klimatmässiga skäl. Bolaget ska ha utsikter att kunna hävda sig på en flygmarknad där den redan tuffa konkurrensen nu hårdnar. Då duger det inte att hamna på efterkälken när andra bolag ökar takten i omställningen till grönare flyg.
Överhuvudtaget behöver SAS se över sina affärsmodeller. Pandemins effekter är sin sak, men bolaget har haft problem med lönsamheten förut. Framstår konkurrenter som billigare och bättre blir det knappast någon avkastning på satsade statliga pengar.
Regeringen kan inte på egen hand besluta om ett kapitaltillskott till SAS. Nästa steg blir ett bemyndigande från riksdagen. Men glädjande nog råder bred enighet om flygets betydelse för landet. Debatten lär därför handla mer om villkor och detaljer än om flygsatsningarna i sig.
Vänsterledaren Jonas Sjöstedt hör till dem som ställer tuffare motkrav.
"Vi tycker att man ska sluta flyga dit det går att ta sig med tåg på under fyra timmar", förklarar han för Expressen.
Han har en poäng, det finns en gräns för när det inte är rimligt att välja flyget. Men då behövs det goda alternativ. Visst bör inrikesflyget minska, men inte genom beslut som gör det svårare för folk att resa, utan genom upprustning av dagens tågresande och en satsning på nya stambanor för höghastighetståg mellan landets större städer.
Sedan kommer ett avlångt och till stora delar glesbefolkat land alltid att behöva inrikesflyg. Därtill måste Sverige, inte minst som exportland, ha goda förbindelser till omvärlden.
I grunden är det naturligt att regeringen miljardsatsar för att rädda viktiga delar av flygnäringen. Men då måste det ställas krav så att det framöver blir både grönt och lönt.
Gå till toppen