Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ordkriget på Koreahalvön allt mer infekterat

Nordkoreas sprängning av gränskontoret i Kaesong skapar tryckvågor. Nu säger sig Sydkoreas återföreningsminister vara redo att lämna sin post, rapporterar nyhetsbyrån Yonhap.

Sydkoreanska haubitsar som flyttas till ställningar vid Paju, nära gränsen till Nordkorea.Bild: Ahn Young-Joon/AP/TT
Det är fortsatt spänt mellan Nord- och Sydkorea. Kim Yeon-Chul, Sydkoreas ansvarige minister för återföreningsfrågor, tar på sig ansvaret för den försämrade relationen efter Nordkoreas upptrappning och uppger sig stå redo att lämna posten.
– Jag är ledsen att jag inte har lyckats uppfylla många koreaners önskan och hopp om fred och välstånd på Koreahalvön, säger han till reportrar i Seoul.
På onsdagen hotar Pyongyang än en gång med att förstärka sin militära närvaro i och kring den demilitariserade zonen på gränsen. Den statliga nyhetsbyrån KCNA uppger att Nord har avvisat ett förslag från Syd om att skicka sändebud för att lugna situationen – ett förslag som Kim Yo-Jong, syster till Nordkoreas diktator Kim Jong-Un, kallar ”taktlöst och lömskt”.
Nords respons har i sin tur fått Sydkoreas presidentkansli att ilskna till.
– Vi varnar för att vi inte längre kommer att acceptera Nordkoreas orimliga handlingar och ord, säger talespersonen Yoon Do-Han.
Ordkriget är en följd av tisdagens nordkoreanska sprängning av det nord-sydkoreanska sambandskontoret Kaesong, vilket fungerade som en kommunikationskanal mellan länderna.
Nord säger sig också redo att återuppta sina militärövningar i gränsområdet.
Spänningarna mellan länderna har stigit de senaste veckorna. I förra veckan bröt Nordkorea all kontakt med grannen. I helgen hotade Kim Yo-Jong att ställa till med en ”tragisk scen vid det värdelösa sambandskontoret”, vilket alltså skedde på tisdagen.
Grannarna har befunnit sig i ett dödläge sedan förhandlingarna mellan USA och Nordkorea kollapsade i samband med ett toppmöte mellan Donald Trump och Kim Jong-Un i Hanoi förra året.
Analytiker tror att Nordkorea försöker skapa en kris för att öka pressen på Sydkorea att komma med eftergifter.
Sydkoreas president Moon Jae-In har redan fått utstå inhemsk kritik för att vara för undfallande gentemot Pyongyang. På måndagen höll han ett tal där han poängterade vikten av dialog och fred på Koreahalvön – ett tal som Kim Yo-Jong kallade ”motbjudande, skamlöst och oförskämt”, samtidigt som hon konstaterade att den sydkoreanske presidenten ”verkar galen, även om han ser normal ut utåt”.
Diktatorns syster tycks successivt ha stigit i graderna sedan Kim Jong-Ils död 2011. Det första offentliga uttalandet i hennes namn kungjordes i mars i år.
Fakta

Det slutna Nordkorea

Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–53, sedan nordkoreanska trupper korsat gränsen och gått till anfall.

De båda länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande. En fyra kilometer bred demilitariserad zon skiljer de båda länderna åt.

Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält.

Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger utgör omfattande problem. Uppgifter pekar också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, likaså för grova brott.

Enligt Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet rymmer landet stora arbetsläger för dissidenter.

Gå till toppen