Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”För Malmö universitet som lärosäte är och förblir genusvetenskap en av många discipliner som bidrar med viktig kunskap om kön, makt och jämställdhet.”

Det utgör inte något hot mot vetenskapen att utbilda studenter, chefer och andra ledare inom högskole- och universitetsvärlden i jämställdhetsaspekter grundade på samhällsvetenskaplig forskning, skriver Kerstin Tham, rektor för Malmö universitet.

Malmö universitet kommer även framöver att bedriva jämställdhetsarbete och värna den fria forskningen. Det är en självklarhet för ett modernt lärosäte, skriver Kerstin Tham.Bild: Lars Brundin
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Jämställdhetsarbetet vid Malmö universitet handlar inte om att reservera tjänster för enbart kvinnor eller för den delen enbart män. Inte heller handlar det om att styra forskningens eller utbildningens innehåll. Ivar Arpi och Anna Karin Wyndhamn misstolkar inte bara jämställdhetsarbetet utan också vad vetenskap innebär (Aktuella frågor 15/6).
Arpi och Wyndhamn plockar fram en rad exempel som passar in i deras resonemang. Men deras utforskande av Malmö universitets styrande dokument rymmer flera felaktigheter. De hävdar att ”inte i något av de dokument som styr Malmö universitets jämställdhetsarbete finns andra perspektiv än de radikalt genusvetenskapliga". Det stämmer inte.
Redan på den första sidan i Malmö universitets handlingsplan för jämställdhetsintegrering finns hänvisningar till skönlitterära författare, historiker, statsvetare och flera statliga offentliga utredningar. I det praktiska jämställdhetsarbetet vid lärosätet finns också forskning från flera ämnesområden som till exempelarbetsliv och organisation.
Om jämställdhetsintegrering generellt skriver Arpi och Wyndhamn: ”Det handlar inte bara om att reservera tjänster för kvinnor, utan även om vad som ska läras ut och själva innehållet i forskningen.”
Malmö universitet ställer krav på att granskning av ansökningar ska ske utifrån vilka meriter de som söker har och att mäns och kvinnors meriter ska värderas lika, det vill säga kön ska inte vara ett dolt kriterium i urvalsprocessen.
Malmö universitet värnar forskningens frihet och det är den enskilde forskaren som styr innehållet i forskningen. Men universitetet ställer krav på att forskarna ska bidra till en god arbetsmiljö där både män och kvinnor kan arbeta och meritera sig på likvärdiga villkor.
Arpi och Wyndhamn låter påskina att inrättandet av universitetets fyra forskningsprogram var ideologiskt färgat och att ”genusmedvetna bedömningskommittéer” utsett forskningsledare på förment tvivelaktiga grunder. Det är en missvisande beskrivning.
Det var en externt ledd kollegial granskningskommitté som genomförde bedömningen av forskningsansökningarna utifrån vedertagna kriterier. Forskningsledarna har inte heller utsetts – de har sökt programmedel i konkurrens med andra.
Det är sant att det finns referenser till genusvetenskaplig forskning i de dokument som Arpi och Wyndhamn hänvisar till. Tyvärr har genusvetenskapen ibland i den politiska debatten använts som ett skällsord och ett epitet som klistras på motståndare. För Malmö universitet som lärosäte är och förblir genusvetenskap en av många discipliner som bidrar med viktig kunskap om kön, makt och jämställdhet.
Inom hela det forskningsfält som samhällsvetenskap utgör finns forskning om strukturer, kulturer och maktrelationer. Att studera, problematisera och kritiskt analysera makt och maktrelationer, som till exempel forskare inom genusvetenskap gör, är inte ett hot mot vetenskapen eller mot akademiska värden. Det utgör inte heller något hot mot vetenskapen att utbilda studenter, chefer och andra ledare inom högskole- och universitetsvärlden i jämställdhetsaspekter grundade på samhällsvetenskaplig forskning.
Malmö universitet kommer även framöver att bedriva jämställdhetsarbete och värna den fria forskningen. Det är en självklarhet för ett modernt lärosäte. I Malmö universitets Strategi 2022, universitetets viktigaste styrdokument, står det att: ”De akademiska värdena ska genomsyra all utbildning och forskning vid universitetet. Med akademiska värden menas akademisk frihet, akademisk integritet och akademisk kvalitet.”
Tyvärr verkar Ivar Arpi och Anna Karin Wyndhamn inte ha varit intresserade av detta när de genomförde sin granskning.
Kerstin Tham, rektor för Malmö universitet.
Gå till toppen