Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Egyptisk krigsretorik i Libyenkonflikt

Egyptens president har beordrat armén att förbereda sig för att ingripa utomlands, i en situation där tonläget om konflikten i grannlandet Libyen hårdnar. Turkiet uppmanar Egyptens allierade, krigsherren Khalfa Haftar, att dra sig tillbaka från kuststaden Sirte.

Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi. Arkivbild.Bild: Mary Altaffer/AP/TT
Den egyptiske presidenten Abd al-Fattah al-Sisi besökte en flygbas nära gränsen mot Libyen under lördagen.
– Var redo att utföra alla sorters uppdrag, innanför våra gränser eller vid behov utanför våra gränser, sade han till flera piloter och till personal ur säkerhetsstyrkorna.
Egypten stödjer den östlibyske krigsherren Khalifa Haftar i kriget mot den internationellt erkända regeringen (GNA) i västra Libyen. GNA i sin tur stöds av bland andra Turkiet.
Tidigare i juni hade Egypten föreslagit ett eldupphör i Libyen. USA, Ryssland och Förenade Arabemiraten stödde förslaget, men Turkiet avfärdade det som ett försök att rädda Haftar sedan han tvingats till reträtt efter en offensiv för att försöka ta kontroll över huvudstaden Tripoli.
President al-Sisi sade även att Egypten inte vill ingripa i Libyen utan vill ha en politisk lösning, men tillade att ”situationen är annorlunda nu”.
Turkiets presidents talesperson Ibrahim Kalin säger att Haftar bland annat måste lämna staden Sirte för en ”varaktig vapenvila”.
Fakta

Kaos i Libyen sedan 2011

Libyen styrdes under fyra decennier av diktatorn Muammar Gaddafi. Men demonstrationer i grannländerna Tunisien och Egypten under början av 2011 utlöste en väpnad revolt. Gaddafi störtades och gav sig på flykt. Den 20 oktober samma år fångades han och dödades under kaotiska omständigheter i hemstaden Sirte.

En övergångsregering bildades, men striderna fortsatte och sedan dess har ingen lyckats ta kontroll över hela landet.

2014 skedde en splittring, när general Khalifa Haftar bröt med styret i Tripoli och etablerade ett rivaliserande maktcentrum i Tobruk i östra Libyen. Där finns ett alternativt parlament, ett alternativt oljebolag och en alternativ centralbank.

FN och många västmakter stödjer Tripoliregeringen, som kallas GNA och leds av Fayez al-Sarraj. Men även Tobrukregeringen har stöd av flera viktiga aktörer, exempelvis grannlandet Egypten samt Ryssland, som anser att Haftars hårdhandskar är en bättre garant mot extrem islamism.

För EU:s tungviktare Frankrike och Tyskland är Libyen ett avgörande gränsland för migrantströmmarna till EU. Laglösheten där har lockat flyktingsmugglare, som etablerat olagliga och livsfarliga rutter för migranter från många andra afrikanska och asiatiska länder. Italien har tidigare nått uppgörelser med libyska ledare om att kontrollera migranttrafiken, men uppgörelserna har fallit på att ingen har full kontroll över Libyens territorium.

Gå till toppen