Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Kan coronakrisen fungera som en motor för tekniska utmaningsdrivna lösningar?”

Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Nystartade sociala företag, vars bakomliggande idé är att lösa samhällsproblem, kan nu ha en fördel jämfört med etablerade större företag.
Linn Alfredsson och Moa Persdotter hoppas få se fler tekniska lösningar som fokuserar mer på samhällsnytta än vinst.
Order om karantän och utegångsförbud har gjort att många till stor del slutat konsumera och det har i sin tur lett till att samhället har drabbats av ekonomisk kris, skriver artikelförfattarna.Bild: Emil Langvad
Kriser har kommit och gått genom århundradena. På 1970-talet rådde oljekris, på 00-talet kom en it-krasch och 2008 var det ekonomisk kris. Men dagens kris skiljer sig från de senaste decenniernas genom att en pandemi orsakat den.
Order om karantän och utegångsförbud har gjort att många till stor del slutat konsumera och det har i sin tur lett till att hela samhället har drabbats av en ekonomisk kris.
Men coronakrisen kan föra med sig positiva förändringar inom utbildning, forskning och innovation. Just teknisk utmaningsdriven innovation – innovation som utgår från samhälleliga utmaningar som klimatförändringar, jämställdhet och fattigdom. När företagare, entreprenörer och organisationer kämpar på enligt mantrat att inte ställa in utan ställa om hoppas vi att de gör det med ett utmaningsdrivet fokus. Alltså fokuserar mer på samhällsnytta än vinst.
Det är väl omvittnat att kriser kan göra människor kreativa och påhittiga.
Nystartade sociala företag, vars bakomliggande idé är att lösa samhällsproblem, kan nu ha en fördel jämfört med etablerade större företag. När stora företag behöver tid att ställa om kan startups snabbare anpassa sig och vara rustade för dagens mer tekniskt drivna utveckling.
Problem i samhället som arbetslöshet, ensamhet, klasskillnader och en allt sämre miljö kräver nya innovativa lösningar som också kan komma att driva fram nya investeringsformer, till exempel sociala obligationer, där syftet främst är att skapa mätbara och specifika resultat som gynnar samhället långsiktigt snarare än att gå med snabb vinst.
Vi ser i krisens kölvatten hur forskningsresultat sprids och delas likt en dröm - obehindrade av konkurrens, betalväggar och patent. Det som generellt driver innovation tycks vara gemensamma utmaningar och ökad solidaritet mellan länder, sektorer och företag. I Lund har till exempel flera företag hjälpt varandra istället för att bara fokusera på sin egen produktion och i Lundasupport har kommunen, företag, universitetet och affärsutvecklare från olika inkubatorer gått samman för att stötta entreprenörer och företag.
Världen har idag kommit längre än att befinna sig i en digital era. Nu gäller inte enbart big data, istället talar man om smart data. Det räcker inte längre bara att samla in stora mängder data. Man måste i betydligt större utsträckning än tidigare fråga sig vad det ska användas till.
Nu befinner vi oss i en postdigital era. Men juridiken som akademiskt fält, utbildning och bransch har halkat efter den tekniska utvecklingen. Personliga, anpassningsbara produkter och tjänster med on demand-lösningar,produktion efter behov, är på väg att bli standard i stora delar av världen.
Den postdigitala eran innebär att det inte längre är en framtidsfråga, utan en överlevnadsfråga för företag att fundera på hur de kan komma på nya möjligheter med hjälp av digitalisering och data.Det är dels viktigt utifrån ett tekniskt perspektiv, dels ur ett juridiskt perspektiv, där hanteringen av data i nya lösningar hittills inte speglar den tekniska utvecklingen.
Möjligheterna är många för en juridik som fungerar för ny teknik. Tiden är inne för förändring även på detta område.
Övergången från fysisk till digital verksamhet har gått snabbt under de senaste månaderna när många verksamheter tvingats ställa om till nya arbetssätt, vilket vi anser vara positivt. Hur arbetsmarknaden och ekonomin kommer att se ut framöver är svårt att förutspå.
För dagens studenter är den digitala världen en självklarhet, men det tvärvetenskapliga saknas ofta i utbildningen. Juristutbildningen, och fler med den, måste ta sitt ansvar och föra in det tekniska och digitala perspektivet i utbildningen.
De nyexaminerade som nu ger sig ut på den rådande oklara arbetsmarknaden behöver utveckla färdigheter som kreativitet och entreprenörskap och vidga sina nätverk online såväl som offline, det kommer vara en stor fördel för att klara sig i det postdigitala kölvattnet av coronakrisen.
Vi uppmanar alla att tänka innovativt och utmaningsdrivet för att på så sätt bidra till samhällsnyttan.
Linn Alfredsson driver Tech Academy Nordic.
Moa Persdotter har det övergripande ansvaret för idéverkstaden VentureLab på Lunds universitet.
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen