Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Många vet inte om att de har diabetes. Sjukvårdens insatser är inte tillräckliga.”

Om underbehandlingen av diabetes fortsätter kan fler drabbas av bland annat hjärtinfarkt och stroke och riskera att bli allvarligt sjuka om de får covid-19. Det skriver Lars Rydén och Mats Eriksson, forskare inom hjärt-kärlområdet.

Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Texten har uppdaterats.
Idag har en läkare på en vårdcentral för få och ofta alltför korta mottagningsbesök för diabetespatienter. Det krävs mer, inte minst när det gäller behandlingen av nyupptäckt diabetes. Det är då avgörande insatser kan göras, skriver Lars Rydén och Mats Eriksson.Bild: Claudio Bresciani/TT
Människor som har diabetes typ-2 med komplikationer, till exempel hjärtinfarkt eller ögonskador, utgör en klar riskgrupp för covid-19. Men många av dessa personer vet inte ens om att de har diabetes.
Sjukvårdens insatser mot en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige bör intensifieras och snabbas på. Om dagens underbehandling av diabetes fortsätter kan följden bli att fler drabbas av bland annat hjärtinfarkt och stroke och riskerar att bli allvarligt sjuka om de får covid-19.
En ny europeisk studie som en av oss, Lars Rydén, medverkar i, där patienter från Malmö och Stockholm ingår, visar att typ 2-diabetes i många fall inte är upptäckt ens hos högriskpatienter, i detta fall personer med etablerad kranskärlssjukdom.
I studien deltog drygt 8 000 personer med kranskärlssjukdom, det vill säga en hjärtkärlsjukdom med förträngning i en eller fler av hjärtats pulsådror. I denna grupp är det vanligt att ha nedsatt glukostolerans, något som är ett förstadium till diabetes eller typ 2-diabetes. Hos personer med kranskärlssjukdom och diabetes eller dess förstadier ökar också risken för att återinsjukna i hjärtinfarkt, hjärtsviktsutveckling och förtida död.
I den svenska delen av studien undersöktes deltagarnas glukosomsättning. 33 procent hade själva berättat att de hade diabetes. De som inte kände till om de hade diabetes eller problem med sina glukosnivåer genomgick ett så kallat oralt glukostoleranstest. Det visade att 19 procent hade nedsatt glukostolerans och 12 procent diabetes. Det betyder att nästan en tredjedel hade diabetes eller ett förstadium till diabetes utan att veta om det.
Glukosnivåer hos personer med känd diabetes kontrolleras med hjälp av mätningar av långtidsblodsockret HbA1c. Om HbA1c överstiger ett visst värde ökar risken inte för bara hjärtinfarkt och stroke, utan också för ögon- och njurkomplikationer.
Av studiens deltagare från Sverige hade nära hälften (45 procent) för högt HbA1c. Var tredje hade ett blodtryck över den nivå som rekommenderas och 57 procent hade kolesterolnivåer över denna gräns. Med andra ord föreligger en tydlig möjlighet till förbättring när det gäller behandling av personer med diabetes.
Sedan några år har forskningen om typ 2-diabetes gjort revolutionerande upptäckter som innebär att sjukdomen numera klassas som en hjärtkärlsjukdom som ska behandlas därefter. Behandlingen ska utgå från den hjärtkärlrisk patienten har och ta alla existerande riskfaktorer i beaktande, det vill säga att behandling av blodfetter, blodtryck och HbA1c ska ske enligt gällande internationella och nationella riktlinjer.
En korrekt behandlad typ 2-diabetespatient löper obetydligt ökad risk för komplikationer och förtida död jämfört med en person som inte har diabetes. Allt enligt flera uppmärksammade studier baserade på det svenska diabetesregistret.
Den nya studien visar att dagens insatser inte är tillräckligt bra. Studien omfattar Europa – och Sverige utgör inget undantag. Lokala rekommendationslistor för behandling har införts i en del regioner, men utvecklingen mot en bättre diabetesvård går långsamt.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och de lokala läkemedelskommittéerna i landets regioner måste agera mer kraftfullt och ge förutsättningar, det vill säga pengar och personal, framför allt till vårdcentralerna, där de flesta patienter med typ-2 diabetes tas omhand.
Att behandla efter nationella och internationella riktlinjer tar tid och kräver personal som får utbildning och tid att omsätta sina kunskaper i praktiken. Socialstyrelsen behöver dessutom uppdatera sina riktlinjer för diabetesvård. De som gäller nu är från 2018 och sedan dess har mycket hänt.
Typ 2-diabetes är en komplicerad sjukdom som kräver en hel del av dem som har den. Framför allt måste de förändra sin livsstil.
Men diabetes är också en sjukdom som kräver mycket av sjukvården. Idag har en läkare på en vårdcentral för få och ofta alltför korta mottagningsbesök för diabetespatienter. Det krävs mer, inte minst när det gäller behandlingen av nyupptäckt diabetes. Det är då avgörande insatser kan göras.
Lars Rydén, senior professor vid forskningsavdelningen Tema hjärta och kärl på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Mats Eriksson, professor vid forskningsavdelningen Tema infektion och inflammation på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.
Gå till toppen