Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Nu ökar kontrollen vid villkorlig frigivning

Längre övervakningstider, fotbojor och snabbare varningar vid misskötsel. Det är några av förändringarna när nya lagstiftningen kring villkorlig frigivning börjar gälla. – Det handlar inte om muck när man lämnar anstalten, säger Lennart Palmgren, frivårdsdirektör inom Kriminalvården.

Den som missköter sin villkorliga frigivning kan hamna på anstalten igen, från den första juli kan betydligt fler dagar åt gången dras in än förut. Arkivbild.Bild: Jessica Gow/TT
Det har kallats den största förändringen av brottsbalken sedan den trädde i kraft 1965, den nya lagstiftningen som från och med 1 juli börjar gälla för villkorlig frigivning.
Huvudregeln är att en fängelsedömd friges villkorligt efter att två tredjedelar av straffet avtjänats, för att steg för steg kunna återvända till samhället. Hittills har den villkorligt frigivne stått under övervakning i ett år. Nu kommer övervakningen i stället att löpa under resterande strafftid, vilket alltså i vissa fall kan leda till betydligt längre övervakningstider än tidigare.
– Beroende på vilket behov klienten har kan frivården fatta beslut om mer eller mindre ingripande övervakning, säger Lennart Palmgren, direktör och chef för avdelningen frivård samt häkte och anstalt.
Lagändringen innebär också att fler beslut kring hur den villkorligt frigivne ska stödjas och kontrolleras får tas av Kriminalvården, i stället för som tidigare av de olika övervakningsnämnderna i landet. Det kan handla om att man ska genomgå behandlingsprogram, eller att det ska ske regelbundna drogtester. Frivården ska också kunna dela ut varningar, något som även det tidigare legat på nämnderna.
– Det betyder att det kommer att gå mycket snabbare från det att klienten missköter sig tills den får ett uppstramningssamtal eller varning. Reaktionstiden är väldigt viktig, särskilt när det gäller unga, säger Lennart Palmgren.
Nytt är också att Kriminalvården kommer att kunna sätta fotboja på en villkorligt frigiven. På så sätt ska frivården kunna kontrollera att personen inte rör sig i vissa områden eller inom destruktiva nätverk som ”inte är till gagn för det återfallsförebyggande arbetet”, säger Palmgren.
– Det handlar om ett fåtal högriskklienter där det finns betydande risk för fortsatt brottslighet och misskötsamhet, säger Lennart Palmgren.
TT: Många undrar säkert om dessa personer ska vara ute över huvud taget?
– Det kan man absolut tänka, och då måste man fundera över den villkorliga frigivningen ska vara till för. Det fanns drivkrafter för att kraftigt begränsa den, och att det skulle bedömas subjektivt i varje enskilt fall om en intagen kunde komma ifråga för villkorlig frigivning. Men det blir inte särskilt rättssäkert med en sådan prövning.
Om någon missköter sin villkorliga frigivning finns nu också utökade möjligheter att dra in dagar, så att dessa i stället måste avtjänas på anstalt. Tidigare kunde max 15 dagar åt gången dras in, nu gäller 90 dagar.
– Det betyder att man snabbt kan få hela den villkorliga frigivningen konsumerad och få avtjäna resten av straffet i fängelset, säger Lennart Palmgren.
Lagändringen kan nog uppfattas som rejält hårdare tag mot villkorligt frigivna, men det är inte syftet, enligt Palmgren:
– Lagstiftaren har inte varit ute efter att ändra proportionaliteten, det handlar inte om en straffskärpning. Utan det handlar om att se till att den villkorliga frigivningen hanteras på ett sätt som är acceptabelt inom ramen för stöd och kontroll, och att man ska minska risken för återfall i brott. Den villkorliga frigivningen är trots allt en del i hela straffverkställigheten och villkoras med syfte att underlätta återinträdet till samhället.
Fakta

Frivården

Frivården är en del av Kriminalvården som övervakar bland andra klienter som är villkorligt frigivna. Runt om i landet finns 34 frivårdskontor, och antalet klienter i frivården är ungefär 11000.

Frivården gör också personutredningar av personer som misstänks för brott, innan rättegången. Det blir ett underlag för domstolen när den ska välja påföljd vid fällande dom. Frivården gör också så kallad verkställighetsplanering, alltså en plan över straffet.

Källa: Kriminalvården

Gå till toppen