Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Köp inte enkla förklaringar. Fortsätt tro på framtiden.

Det är inte så ruskigt i Sverige som det kan låta.Bild: Petros Karadjias
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Det råder inte direkt någon euforisk stämning i Sverige. Tvärtom. Den andel svenskar som anser att landet är på väg i fel riktning ligger på rekordnivåer, skriver Johan Martinsson, docent i statsvetenskap och föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Martinsson ansvarar för kapitlet "Vart är Sverige på väg? Folkets syn på utvecklingen i Sverige" i SOM-institutets årliga forskarantologi.
Nu kanske du som läsare påpekar att man inte behöver vara en lysande akademiker för att upptäcka oro och pessimism mitt i en glödande viruspandemi. Men till saken hör att de drygt 10 000 svenskar som svarade på SOM-institutets enkätfrågor gjorde det redan under hösten 2019, alltså innan epidemin bröt ut. Bland de frågor som i fjol var i fokus fanns brexit, klimatförändringar, gängkriminalitet och skjutningar.
Det är frågor som dessa som fått ge årets forskarantologi dess föga upplyftande namn: Regntunga skyar.
Bilden i Martinssons avsnitt är tydlig. År 2012, alltså för nästan ett decennium sedan, ansåg 39 procent av svenskarna att Sverige var på väg åt fel håll, medan 30 procent menade att landet var på väg åt rätt håll. En tämligen marginell skillnad, 9 procentenheter.
I höstas, 2019, såg bilden helt annorlunda ut. Då menade en så stor andel som 61 procent att Sverige är på väg åt fel håll, bara 19 procent uppgav att det går åt rätt håll. En differens på hela 42 procentenheter.
Vad som hänt under de åtta år som forskarna ställt samma fråga?
De frågor som medborgarna anser vara viktiga är delvis andra. Några frågor tillmäts en dramatiskt ökad vikt. Som lag och ordning och brottslighet samt invandring och integration. Samtidigt har enbart 10 procent av svenskarna de senaste två åren framhållit ekonomi och arbetsmarknad som tunga frågor.
Någon skillnad mellan män och kvinnor märks inte, däremot är människor i övre medelåldern, 50-64 år, mer negativa till utvecklingen än andra grupper. Dessutom finns ett ideologiskt betingat samband som är tydligt: de som säger sig stå till höger politiskt är mest kritiska till Sveriges utveckling.
Det är dock inte så enkelt som att de som sympatiserar med borgerliga partier skulle vara kritiska medan "rödgröna" väljare skulle anse att Sverige är på väg åt rätt håll. Sverige är inte polariserat på det viset, förklarar Johan Martinsson: ”Det råder snarare en bred enighet kring att landet är på väg åt fel håll”, skriver han. Allra mest kritiska är människor till höger på den politiska skalan, men även till vänster anser en majoritet att landets utveckling är negativ.
En klurighet i SOM-materialet är att förstå sig på ungdomarna. Står de för landets framtidshopp? Eller är också ungdomen fast i en syn på regntunga skyar över Sverige?
”Nu kommer mitt forskarsvar”, säger docent Ulrika Andersson, huvudredaktör för Regntunga skyar: ”Det beror på vilka frågor man tittar på.”
Ser man på den enskilda frågan om huruvida Sverige är på väg åt rätt eller fel håll så är den yngsta åldersgruppen i studien, 16–29 år, den mest positiva. Unga är också relativt öppna för invandring och mångfald, frågor där äldre är mer skeptiska, säger Ulrika Andersson.
Däremot kan en dysterhet skönjas bland unga i klimatfrågan, liksom vad gäller rasismen, som i BLM-rörelsen, Black Lives Matter.
En hel del kan bli bättre. Men det är oroväckande att det svarta narrativet fått ett så starkt grepp om svenska folket. Den mörka agenda som svartmålar och försvagar tilliten till samhället och tilltron till framtiden – de regntunga skyarna – är överdriven. Har så mycket blivit så mycket sämre i Sverige på bara några år? Nej, men starka politiska krafter vill att väljarna ska tolka livet i Sverige som fullt av mörka moln.
Självfallet ska väljarna – inte minst ungdomarna – kämpa på och kräva verkningsfull politik. För klimatet. Mot rasismen. För jobb och bostäder. Mot kriminalitet. Men köp inte alla enkla svar, låt inte dysterhet och pessimism få övertaget. Sverige är fortfarande fantastiskt och framtiden värd att tro på.
Gå till toppen