Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Risken är att användare kan behöva kopplas bort från elsystemet för att det inte ska haverera.”

Politiker måste lära av sina misstag och lyssna till de många varningsklockor som nu ringer, skriver Lina Håkansdotter och Carina Centrén, Svenskt Näringsliv.

Att det fossileldade kraftverket i Karlshamn nyligen tvingades starta, mitt i den heta sommarvärmen, är ett tecken på att något är allvarligt fel, skriver artikelförfattarna.Bild: Patrik Lundin / SvD / TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Elektricitet är en av det moderna samhällets självklarheter. För nästan alla i Sverige är det givet att det finns el när man behöver det. Men många skånska företag har på senare tid fått uppleva att så inte är fallet. Två exempel är Pågen i Malmö och Polykemi i Ystad som fått nej från nätägarna när de har velat få tillgång till mer elektricitet för att bygga ut sin verksamhet.
Under början av sommaren blev det tydligt av såväl rapporter som rapportering, till exempel Kraftbalansrapporten från Svenska Kraftnät,hur allvarlig situationen är för det svenska elsystemet.
Svenska Kraftnäts senaste rapport visar att det finns risk för att användare kan behöva kopplas bort från hela elsystemet för att det inte ska haverera. Det betyder alltså att de inte kan få någon ström. En sådan situation har Sverige aldrig tidigare befunnit sig i. Att det har blivit så är inte en slump, utan resultatet av en nonchalant och avspänd attityd från ansvariga politiker inför de många varningssignaler som kommit om att elsystemet inte räcker till.
Tidigare har det antagits att om effektbrist uppstår så sker det under en kall och vindstilla vinterdag, när produktionen är låg och efterfrågan hög.
Att det fossileldade kraftverket i Karlshamn nyligen tvingades starta, mitt i den heta sommarvärmen, är ett tecken på att något är allvarligt fel.
När kärnkraftverket i Barsebäck lades ner var politikernas tanke att det skulle kompenseras genom en överföringskabel från norr till söder. Men trots att det nu har gått 15 år är det ännu inte verklighet. Vissa av de företag som nätleverantörer nekat tillgång till mer el har fått beskedet att det kan dröja uppåt tio år till innan de kan räkna med att problemen är lösta.
Svenska Kraftnät har också varit tvunget att av tekniska skäl strypa överföringen i de redan underdimensionerade ledningar som går från norr till söder.Även om Svenska Kraftnät slutit avtal med Vattenfall för att säkerställa att den kärnkraft som ska avvecklas vid årsskiftet fortsätter att producera fram till dess så räddar det enbart situationen tillfälligt.
Trots att det finns gott om vatten i magasinen till vattenkraftverken i norra Sverige har elpriserna i södra delen av landet stigit kraftigt i årets högsommarvärme. I takt med att det blir mindre och mindre kärnkraftsel i det svenska elsystemet ökar risken för att liknande, eller värre, situationer med elbrist i södra Sverige uppstår igen.
Samtidigt som nätägare nekar skånska företag tillgång till mer el har regeringen satt upp höga klimatmål som ställer stora krav på ökad elektrifiering, i takt med att fossila bränslen fasas ut.
Bara inom industrin kommer de svenska klimatmålen att leda till att elbehovet ökar med mellan 32 och 52 TWh fram till 2045, enligt Svenskt Näringslivs analyser. Om transportsektorn också ska elektrifieras, allt från personbilar till tunga transporter och flyget, ökar behovet med ytterligare 17 till 28 TWh. I ett sådant samhälle blir det än viktigare att elsystemet går att lita på.
Om Sverige ska nå landets energipolitiska mål om leveranssäkerhet, fossilfrihet och konkurrenskraft måste politiker ta elförsörjningsfrågan på allvar. Den akuta krisen är ett resultat av bristande helhetssyn och konsekvensanalys.
Politiker måste lära av sina misstag och lyssna till de många varningsklockor som nu ringer.
Regeringen behöver:
• slå fast att man överallt i landet ska kunna få tillgång till el.
• se till att den elproduktion som redan sker i Sverige fortsätter att leverera.
• ge Svenska Kraftnät möjlighet att skyndsamt bygga ut överföringsförbindelserna mellan olika delar av landet.
På sikt behöver Sverige också utreda vem som bär ansvaret för den situation som landetnu befinner sig i. Det är orimligt att elkonsumenterna tvingas bära kostnaden för politikers bristfälliga agerande.
Lina Håkansdotter, avdelningschef och projektledare för Kraftsamling elförsörjninginom Svenskt Näringsliv.
Carina Centrén, regionchef för Svenskt Näringsliv Skåne.
Gå till toppen