Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Vi måste vänta med att dra slutsatser kring vilken strategi som varit bäst

Somliga höjer Tegnell & Co till skyarna till en övermänsklig nivå, andra sågar dem fullständigt utefter fotknölarna. Ändå har dessa våra experter vid sina framträdanden ödmjukt besvarat många frågor med ”vi vet inte” eller ”ingen vet”. Det skriver P-O Larsson.Bild: Magnus Andersson/TT
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Det är märkliga tider vi lever i. Vi är drabbade av en farsot om vilken ingen vet något. Epidemiologerna har sina teorier, men inte heller de vet med säkerhet. Ändå har vi amatörer en massa tvärsäkra åsikter, som om vi skulle veta bättre. De sprids i insändare och på sociala medier. Somliga höjer Tegnell & Co till skyarna till en övermänsklig nivå, andra sågar dem fullständigt utefter fotknölarna. Ändå har dessa våra experter vid sina framträdanden ödmjukt besvarat många frågor med ”vi vet inte” eller ”ingen vet”.
Trots deras reservationer ställer vi krav på dem som vore de orakel. Men låt oss följa deras råd och göra det med uthållighet, för det här kommer sannolikt att ta tid. Och låt oss ta fasta på det lilla som man med säkerhet vet, baserat på tidigare pandemier.
Jag syftar på det faktum att det krävs lång tid att få fram ett vaccin om det ska vara både verkningsfullt och säkert. Det får inte ha ihjäl folk, utan det ska rädda liv. Det brukar ta ett par år, men låt oss hoppas att länderna tillsammans kan kraftsamla och få fram det inom ett år.
Om testerna blir lyckosamma kan det kanske i bästa fall distribueras i full skala hösten 2021. Då kommer den stora huggsexan att starta då flera miljarder människor ska vaccineras. Ett behov av den storleken har hittills världen aldrig skådat. Så framemot årsskiftet 2021/22 kanske vi förhoppningsvis har stoppat pandemin. Först då kan vi i så fall börja titta på vilka länder som varit mest lyckosamma.
En kvalificerad gissning är att det kommer att visa sig att varje land fått sin beskärda del – oavsett vilken strategi de tillämpat. Om man börjat med hårda regleringar eller inte kan komma att vara likgiltigt. Ingen kommer ändå att kunna behålla dessa så länge.
Man kan inte stänga ner en hel civilisation så lång tid, för då kommer folk att dö av andra orsaker, såsom fattigdom, varubrist, svält och självmord. Några som idag har höga dödstal kommer kanske att hinna uppnå tillräcklig flockimmunitet innan vaccinet kommer, andra som initialt haft låga dödstal på grund av sina hårda regleringar kan tvingas dra ut på det under en längre tid, eftersom de drabbas av nya vågor. Det bör därför vara helt meningslöst att redan nu dra några slutsatser. Dessutom är nuvarande jämförelser baserade på olika länders skiftande kvalitet på sin statistik.
När pandemin är över bör jämförelsen i stället bygga på överdödlighet och inte på dödstal, eftersom de är baserade på en blandning av säkra och osäkra diagnoser och helt odiagnostiserade. Med överdödlighet förstås skillnaden mellan de totala dödstalen under tiden för pandemin jämförd med de normala dödstalen under en motsvarande period före pandemin.
P-O Larsson
Gå till toppen