Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Klassklyftorna har en geografisk dimension.”

Regeringen har vidtagit många åtgärder. Men mer bör göras. Ingen förälder ska behöva förklara för sina barn att pengarna inte räcker till fika. Det skriver Annelie Karlsson (S), gruppledare i riksdagen.

Hundratusentals barn i Sverige märker nog inte så stor skillnad på denna och andra somrar. De sörjer inte att det inte blev någon resa till varma stränder i Spanien. Deras familjer hade inte heller före pandemin råd med utlandsresor, skriver Annelie Karlsson (S).Bild: Friedel Gierth
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Ungefär en månad av sommarlovet har redan passerat. En sommar som är annorlunda för väldigt många.
Man får nöja sig med äventyr på hemmaplan. Men hundratusentals barn i Sverige märker nog inte så stor skillnad. De sörjer inte att Liseberg är stängt, att det inte blev någon resa till varma stränder i Spanien eller utebliven pannkaksfrukost på hotellet. Deras familjer hade inte heller före pandemin råd med utlandsresor, inträden till nöjesparker eller ens fika till en dag på stranden.
Kronofogden och Bris larmade nyligen om hur antalet skuldsatta familjer riskerar att öka markant i spåren av coronakrisen. Man uppger att ett av tolv barn lever i familjer där minst en förälder är skuldsatt. På vissa ställen i landet lever vart femte barn i en familj som är skuldsatt hos Kronofogden. Så ska det inte få vara i Sverige år 2020.
Särskilt bekymmersamma är de stora regionala skillnaderna. Ljusnarsberg i Örebro län är den kommun som har högst andel barn vars föräldrar är skuldsatta hos Kronofogden. Där lever vart femte barn i en skuldsatt familj. Därefter kommer Grums, Skinnskatteberg, Perstorp och Bjuv. Lomma och Danderyd är med knappa 2 procent vardera de kommuner i landet som har lägst andel skuldsatta föräldrar.
Statistiken visar tydligt att klassklyftorna har en geografisk dimension. Orsaken är de stora inkomstskillnader som finns mellan invånare i olika delar av landet. Dessutom är levnadsomkostnaderna ofta höga i kommuner som Ljusnarsberg där avstånden är längre och det ofta krävs bil för att ta sig fram. Till det kommer att många kommuner utanför storstadsområdena har högre skatt bland annat på grund av en alltmer åldrande befolkning och högre kostnader för försörjningsstöd. Därtill har de välbetalda jobben för länge sedan flyttat från orten.
Sammantaget är dagens situation djupt orättvis eftersom barn ofta ärver sina föräldrars ekonomiska ställning i samhället. På så vis befästs ojämlika livsvillkor. Skattesänkningar löser inte problem med barnfattigdom och ökade klassklyftor. Det är en politik som försvagar samhället där det behöver vara som starkast. Istället behövs fler trygga jobb som föräldrar kan leva på.
Under den pågående pandemin riskerar fler än tidigare att hamna i arbetslöshet. Därför har den socialdemokratiskt ledda regeringen gjort stora insatser för att så många som möjligt ska kunna behålla sina jobb.
Regeringen har bland annat gjort det möjligt för företag att korttidspermittera anställda så att de ska slippa slängas ut i oviss arbetslöshet. Istället står staten för delar av lönekostnaderna.
Samhällets skyddsnät ska vara trygga och fungera när livet kräver det. Det ska gå att leva på a-kassans ersättningsnivåer, få en rimlig sjukersättning när det behövs och det ska finnas bostadsbidrag att söka. På grund av coronapandemin har regeringen höjt taket i a-kassan från dag 101, från 760 kronor per dag till 1 000 kronor per dag. För att stärka utsatta familjer under pandemin har regeringen också höjt bostadsbidraget för barnfamiljer. Det innebär att en barnfamilj kan få upp till 1 325 kronor per månad i tilläggsbidrag. Under förra mandatperioden höjdes också barnbidraget för första gången sedan 2006.
Men mer bör göras. Ingen förälder ska behöva förklara för sina barn att det inte blir någon fotbollsskola i år heller eller att pengarna inte räcker till fika. Inget barn ska behöva oroa sig eller skämmas för sin familjs ekonomiska situation och sitta på läktaren och se på när kompisarna tränar och har kul.
Politiker på alla nivåer måste på allvar göra upp med ojämlikheterna i samhället som bidrar till att hundratusentals barn växer upp i ekonomisk utsatthet.
De ekonomiska skillnader som finns mellan människor som bor i olika delar av landet ska liksom klassklyftorna utplånas. Någonting annat är inte anständigt ett samhälle som Sverige år 2020.
Annelie Karlsson (S), gruppledare i riksdagen.
Gå till toppen