Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Efter spanska sjukan byggdes nytt epidemisjukhus

Inställda möten, arrangemang och restriktioner. Paralleller till coronakrisen 2020 hittar vi i Ängelholm redan för hundra år sedan. I en tid då staden förberedde sig för det värsta och byggde ett epidemisjukhus.

Ängelholms sjukhus grundades 1870, men det var på 1900-talet utvecklingen kom i gång på allvar, säger Johan Brinck.Bild: Niklas Gustavsson
För hundra år sedan var planeringen i gång för ett nytt epidemisjukhus i Ängelholm. Det stod färdigt att tas i bruk 1927.
Då hade man erfarenheterna från spanska sjukan att bygga på i planeringen. När den influensaepidemin härjade i Ängelholm med omnejd från september 1918 vårdades de svårast sjuka i gamla läroverket. Byggnaden står kvar och ligger öster om stadsparken.
– Den var ett provisorium och egentligen inte anpassat till sjukvård, säger lokalhistorikern Johan Brinck, som bland annat leder stadsvandringar i Ängelholm.
Epidemisjukhuset på sjukhusområdet i Ängelholm togs i bruk 1927. Byggnaden stod kvar åtminstone till mitten av 1965.Bild: Ängelholms hembygdsförening
Vid slutet av 1918 hade 58 Ängelholmare dött i spanska sjukan. Under 1919 blev situationen lugnare inne i stan, men istället spred sig sjukdomen på landsbygden, särskilt Munka Ljungby drabbades hårt. Vårvintern 1920 kom en andra våg.
Johan Brinck i Ängelholm har sett många noteringarna om spanska sjukan eller lunginflammation som dödsorsak i församlingens dödbok. Han har konstaterat paralleller till coronakrisen 2020 i form av inställda arrangemang och restriktioner. Föreningen för kvinnans rösträtt fick till exempel ställa in möten.
I Engelholms tidning (föregångare till Nordvästra Skånes tidningar) kunde man läsa att prosten Anders Nilsson i Västra Karup begärt att länsstyrelsen skulle förbjuda arrangemang med dans, teater och film. "Enligt prostens förmenande hafva dessa tillställningar icke någon uppfostrande betydelse utan anordnas af personer blott i syfte att locka ifrån ungdomen dess förtjänst" skrev tidningen.
– Han hade nog velat ha ett permanent förbud, säger Johan Brinck.
Gamla läroverket fungerade som epidemisjukhus när spanska sjukan härjade. Skolundervisningen hade redan för flera år sedan flyttat till Parkskolan. Här fanns också telegraf, som skylten ”Kungl. telegrafstation" talar om.Bild: Ängelholms hembygdsförening Swen Swensson
Idag är epidemisjukhuset från 1927 rivet. Så sent som 1965 stod byggnaden kvar, det vet Johan Brinck tack vare fotografier som kan dateras till det året. Någon gång på 1970-talet bebyggdes marken på nytt och är nu en del av det stora sjukhuskomplexet.
Den del av de äldre sjukhusbyggnaderna som ligger närmast Rönne å, är äldst och en del av sjukhuset från 1870.
Ängelholms sjukhus kan alltså fira 150-årsjubileum i år. Före 1870 fanns privatpraktiserande läkare, men inget sjukhus i Ängelholm. I slutet av seklet tyckte man att det behövdes ett sjukhus i västra kanten av Kristianstad län, som Ängelholm då tillhörde.
– Det var då samhället började moderniseras och man började få råd. Läroverket byggdes och 1875 kom järnvägen till Landskrona, säger Johan Brinck.
Johan Brinck har följt spanska sjukans härjningar i Ängelholm i bland annat församlingsböcker och tidningar.Bild: Niklas Gustavsson
På 1900-talet tog den verkliga utvecklingen av sjukhuset fart.
– Det satsades mycket på 1920-talet och det var en stor utbyggnad på 1940-talet, säger Johan Brinck.
På Ängelholms sjukhus har man medvetet väntat med att fira 150 årsjubileet, med tanke på coronasmittan. Enligt Åsa Östgren, kommunikationschef på Skånes sjukhus nordväst, kommer jubileet att uppmärksammas i någon form under senare delen av året.
I den nya upplagan av Ängelholmsboken berättar Johan Brinck mer om spanska sjukans framfart i kommunen samt om en smittkoppsepidemi på 1800-talet. Boken släpps i höst.
Gå till toppen