Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”En lyckad Öresundsintegration måste ha folklig förankring. Det har inte Greater Copenhagen.”

Greater Copenhagen borde ta tag i en del surdegar enligt principen gräv där du står. Det skriver Thomas Hedberg och Marie Bosund Hedberg, Öresundskonsortiets informationsansvariga i Sverige under byggandet av Öresundsbron.

Rulltrappa på Triangelstationen i Malmö. Enligt Öresundsinstitutets siffror i maj 2020 är de skånska arbetspendlarna till Danmark cirka 15 000, skriver artikelförfattarna.Bild: Jenny Leyman
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Greater Copenhagen, Öresundsregionens senaste samarbetsform för att uppfylla målen i den danska och den svenska regeringens gemensamma rapport En region blir till, satsar nu på en omfattande grön tillväxt för att säkra regionens framtid, enligt organisationens ordförandeskap (Aktuella frågor 13/7). Det meddelas veckor efter avslöjandet att en dansk kommun planerade att släppa ut miljontals kubikmeter orenat avloppsvatten i Öresund utan att rådgöra med någon på den svenska sidan.
Så nog behövs det grön tillväxt, men att påstå det är att slå in öppna dörrar. En grön tillväxt är en förutsättning inte bara för regionens framtid utan för allas vår framtid.
Greater Copenhagen har en tendens att måla med bred pensel i frågor där den danska och den svenska regeringen är överens. Idag talar alla politiker om klimatet och miljön. När det kommer till frågor om tillgänglighet och rörlighet i regionen går det trögt, mycket trögt. Olösta gränshinder samlas på hög och läggs till handlingarna.
Vi, som har följt Öresundsregionens resa från nära håll från starten, skulle vilja påminna om en del surdegar, som organisationen borde ta tag i, enligt principen gräv där du står.
• Skatteavtalet
Sverige och de skånska kommunerna missgynnas på ett flagrant sätt i skatteavtalet mellan Danmark och Sverige från 1997. De som arbetspendlar från Sverige till Danmark betalar skatt i Danmark. Som kompensation betalar Danmark tillbaka en del av skatten till Sverige, men det fattas flera hundra miljoner kronor varje år som Danmark behåller enligt avtalet.
Överenskommelsen skulle enligt avtalet omförhandlas efter fem år, men ingen svensk statsminister har velat stöta sig med danskarna. En uppmaning från Greater Copenhagen till omförhandling hade kanske fått fart på maskineriet. Men det krävs lite mod att sätta sig upp mot sin egen regering …
• Statistiken
De skånska arbetspendlarna är cirka 15 000 enligt Öresundsinstitutets siffror i maj 2020. Men i SCB:s officiella sysselsättningsstatistik räknas de inte som sysselsatta. Det betyder att de försvinner ur statistiken varje gång de åker till jobbet på den andra sidan Öresund. Det leder till skevheter i förståelsen av vad pendlingen över Öresund betyder för sysselsättningen i Skåne.
• Tågtrafiken
När tågtrafiken över Öresund planerades konstaterade regeringarna i Sverige och Danmark i den gemensamma rapporten Öresund – en region blir till att ”biljettsystemet bör utformas på ett enkelt och användarvänligt sätt”. Efter 20 år har det inte blivit verklighet.
Öresundstågen lider dessutom av att det finns många olika operatörer. Trafikverket äger järnvägen mellan Malmö C och Öresundsbron. Öresundsbron äger järnvägen över själva förbindelsen. Banedanmark äger järnvägen mellan Öresundsbron och Köpenhamns hovedbanegård. Tågtrafiken leds av Trafikverket på den svenska sidan och av Banedanmark på den danska sidan. Tågen körs av Transdrev på den svenska sidan och DSB i Danmark. Biljetterna säljs av Skånetrafiken och DSB.
För passagerarna blir resultatet inställda tåg, försenade tåg, tåg som får stopp på spåret och ibland överfulla tåg. Varje gång man åker till Kastrup för att ta flyget är man nervös för att komma för sent. Om man blir ett par timmar försenad betalar Skånetrafiken efter två månader tillbaka vad biljetten kostade.
Listan över gränshinder omfattar även arbetsmarknaden, utbildningsväsendet och bostadsmarknaden. Svenskar får till exempel inte köpa fritidshus i Danmark om de inte har en ”stark anknytning” till Danmark eller är eller har varit bosatt i Danmark i sammanlagt fem år. Danskar är däremot välkomna att köpa fritidshus i Sverige.
Om man frågar danska politiker varför det går så trögt att riva gränshindren får man ofta svaret: Vi vill inte ha någon harmonisering av lagar och regler. Det är folketinget som ska bestämma i Danmark.
Kanske är det som en del danskar säger: Öresundsbron var ett sätt att få Skåne tillbaka på ett fredligt sätt. Och nu har danskarna lurat på skåningarna Greater Copenhagen-konceptet, som innebär att man levererar fluffiga framtidsplaner om sin egen storhet och har glömt bort verkligheten och vardagen för sina 4,3 miljoner invånare. Om Öresundsintegrationen ska lyckas måste den ha en folklig förankring. Det har sannerligen inte Greater Copenhagen.
Thomas Hedberg och Marie Bosund Hedberg, journalister och Öresundskonsortiets informationsansvariga i Sverige under byggandet av Öresundsbron. Sedan dess har de fortsatt att bevaka integrationen i Öresundsregionen.
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen