Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Klyfta mellan stad och land? Överdriv inte.

Livet kan levas gott också på landet.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Klyftan ökar mellan stad och land. Inkomstgapet blir större och då också polariseringen. Ungefär så brukar det heta. Men är det sant? Svaret beror – som så ofta – på vem du frågar. Och hur frågan ställs.
En ny studie av Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi vid Lunds universitet, visar att de cirka 15 procent som bor i svensk glesbygd, har en disponibel inkomst som är cirka 10 procent lägre än i övriga Sverige. Och vidare, i landets mest tätbebyggda områden, i centrala delar av Stockholms län, kan den disponibla inkomsten vara 50 procent högre än för ett genomsnitt i landet.
Å andra sidan visar en beräkning som Swedbank gjort för TT att människor som bor i mindre städer runt om i landet i många fall har 3 000–4 000 kronor mer kvar i månaden än dem som bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Förklaringen är främst de högre bostadspriserna i storstäderna.
Slutsats: så länge det finns jobb att få, kan det mycket väl vara en ekonomisk fördel att bo på en mindre ort.
Många svenskar ställer mer än gärna upp på paroller om en levande landsbygd och att hela Sverige ska leva. Ett sammanhållet land har många fördelar, definitivt. Klyftorna bör inte bli för stora.
Men hur förhåller det sig egentligen? Växer klyftan mellan stad och land? Hur i så fall?
Tre forskare vid SOM-institutet i Göteborg har till årets antologi Regntunga skyar skrivit ett kapitel om klyftan mellan städer och glesbygd. Den fråga Gissur Ó Erlingsson, Henrik Oscarsson och Richard Öhrvall ställer sig är helt enkelt: ”Landsbygden slår tillbaka?”
Tanken hos de tre är att studera om stad–land-polariseringen i Marine Le Pens framgångar i det franska presidentvalet 2012, Donald Trumps seger i USA 2016 och brexitsegern i den brittiska folkomröstningen 2016 har sin svenska motsvarighet. Är det så att invånarna i en svensk avfolkningsbygd känner sig övergivna av eliterna i storstadsregionerna – och är beredda att revoltera?
Det korta svaret är nej. Skillnaderna mellan stad och land vad gäller mellanmänsklig tillit och vad gäller förtroendet för tre av den svenska statens grundpelare – grundskolan, sjukvården och polisen – är närmast obefintliga.
En annan studie av Göteborgsforskare, bland andra statsvetaren Sören Holmberg, där polariseringen mellan stad och land undersökts i arton olika företeelser åren 1986-2019 – utbildning, ekonomi, it-vanor, nöjdhet med demokratin och så vidare – är glasklar i sin slutsats:
”Att tala om en ökad polarisering är en överdrift – en effektsökande dramatisering.”
Men dessa studier innebär inte att allt är frid och fröjd på landsbygden. Organisationen Hela Sverige ska leva har granskat hur det gått med Landsbygdskommitténs 75 förslag från 2017. Hittills har bara tre (3) av dem genomförts, 32 har delvis genomförts.
Det finns alltså mycket mer att göra för att skapa en blomstrande landsbygd där folk har förutsättningar att leva och tjäna sitt levebröd. Inte så att allt måste vara som i stan, givetvis inte. Men människor måste kunna leva på hyfsat likvärdiga villkor. Och leva gott.
Gå till toppen