Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Fler som hjälper dem som utsätter någon för hedersbrott bör straffas.”

Lagstiftningen har kommit långt, men mer behöver göras när det gäller att förhindra hedersvåld och -förtryck. Det skriver Sarah Havneraas och Aase Jönsson, förbundsordförande respektive ordförande för Kristdemokratiska kvinnoförbundet i Skåne.

Manifestation mot hedersvåld och för att hedra Fadime Sahindal som mördades 2002.Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Ingen flicka behöva vara rädd för att hon inte kan komma tillbaka till skolan efter sommarlovet. Det måste till aktiva åtgärder på olika nivåer i samhället. Riksdag och regering måste agera, men också människor som arbetar på skolor och andra ställen där de möter unga flickor. Sverige ska kunna garantera varje flicka att hon inte utsätts för hedersvåld och -förtryck.
Var sjätte elev i nian i Stockholm, Göteborg och Malmölever under något slags hedersförtryck, enligt Länsstyrelsen i Östergötland, som har ett nationellt uppdrag att arbeta mot hedersförtryck. En stor andel av flickorna har utsatts för våld. Rapporten Gift mot sin vilja som MUCF, myndigheten för ungdoms- och civil samhällesfrågor, gav ut 2009 visade att 70 000 ungdomar inte fick välja sin partner. Ingenting pekar på att det är en siffra som sjunkit.
Sedan 2015 har det gjorts 401 anmälningar till polisen och socialtjänsten om äktenskapstvång.
Fadime Sahindal träffade en svensk man och blev kär. Hon vägrade gifta sig med sin kusin och krävde att få fortsätta studera i Uppsala där hon bott sedan hon var sju år. För det fick hon betala med sitt liv. En kväll när hon hade besökt sin syster stod pappan utanför och väntade. Han sköt henne med två skott i huvudet. Det har gått arton år sedan mordet, men det är fortfarande högaktuellt.
Hedersförtryck och hedersrelaterat våld kan handla om alltifrån vardagliga begränsningar – det sociala umgänget, klädval, rörelsefrihet, utbildning och jobb – till oskuldskrav och fysiskt våld om en flicka, eller ibland en pojke, vägrar låta sig skickas till föräldrarnas hemländer för att bli bortgift.
Den 1 juli 2014 trädde ny lagstiftning mot äktenskapstvång i kraft. Den innebär att det är straffbart både att tvinga någon att gifta sig och att pressa någon att gifta sig mot sin vilja. Även försök och förberedelse till äktenskapstvång är kriminaliserat, liksom att lura någon att resa utomlands i syfte att giftas bort.
I januari 2019 skärptes lagstiftningen ytterligare genom att Sverige inte längre erkänner utländska barnäktenskap.
Från den 1 juli i år ger barnäktenskapsbrott fängelse i upp till fyra år. Den nya bestämmelsen innebär att den som gifter sig med ett barn kan straffas. Barn som riskerar att föras utomlands för att könsstympas eller giftas bort kan nu också beläggas med utreseförbud.
Lagstiftningen har kommit långt, men mer behöver göras när det gäller att förhindra hedersvåld och -förtryck. Myndigheter och regionala och kommunala instanser måste också jobba tillsammans med den ideella sektorn, inte minst med kvinnojourer och tjejjourer.
Politiker på alla nivåer behöver också engagera sig. Kristdemokratiska kvinnoförbundet arbetar för att
• gärningsmannakretsen ska vidgas, så att fler som hjälper dem som utsätter någon för hedersbrott straffas.
• Sverige ska införa ett nationellt kompetensteam mot tvångs- och barnäktenskap, likt det brittiska systemet med Forced Marriage Unit (FMU) som arbetar förebyggande i ett samarbete mellan det brittiska inrikes- och utrikesdepartementet.
• kommuner och skolor ska ha enhetliga riktlinjer för hur de ska agera när flickor systematiskt bevakas i och efter skolan av släkt eller familj, samt när de begränsas av sina föräldrar eller andra vuxna från att delta i obligatoriska eller frivilliga aktiviteter.
Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som kränker och begränsar människors grundläggande fri- och rättigheter. Det är hela samhällets skyldighet att se till att denna mardröm tar slut.
Hedersförtryck får inte var orsaken till att en enda skolbänk i Sverige står tom efter sommarlovet.
Sarah Havneraas, förbundsordförande för Kristdemokratiska kvinnoförbundet, KDK.
Aase Jönsson, ordförande för KDK i Skåne
Gå till toppen