Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Krisen kommer oanmäld. Bli en prepper, ministern.

Socialminister Lena Hallengren (S) påstod att krisberedskapen var god.Bild: Henrik Montgomery/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
I kris efter kris hörs samma visa. Politiker försvarar sig med varianter på formuleringen "ingen kunde förutse att det skulle bli så här illa". Några exempel i närtid är migrationskrisen 2015, skogsbränderna 2018 och nu coronapandemin. Vid alla tillfällen har kritiken mot den bristfälliga krisberedskapen bemötts med att situationen varit exceptionell och omöjlig att föreställa sig.
Socialminister Lena Hallengren (S) påstod i februari att Sveriges beredskap för eventuell spridning av coronaviruset var god. När hon senare konfronterats med detta yttrande har hon försvarat sig med formuleringar som att "det är ingen som sitter med facit i de lägena" och "vi är i en extraordinär kris".
Visst är det så. Och ingen begär att regeringen ska kunna förutspå framtiden. Men krisberedskap handlar just om att vara förberedd för många olika, och osannolika, scenarion. Ingen visste att antalet asylsökande skulle långt mer än fördubblas 2015, att skogsbränderna skulle härja just 2018 eller att världen i år skulle drabbas aven pandemi av oerhörda proportioner. Vad som däremot är säkert är att samhället då och då drabbas av kriser.
Den beredskap Hallengren kallade "god" bestod i skyddsutrustning för vård av ett hundratal personer. Det krävs inte mycket krismedvetenhet för att förstå att ett så litet lager inte förslår i ett land med tio miljoner invånare.
Denna handfallenhet – eller arrogans – inför att förbereda sig för kris finns på alla nivåer i det svenska samhället. Från regering och riksdag, till regioner, kommuner och individer. År 2018 skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut broschyren Om krisen eller kriget kommer med en uppmaning åt var och en att stå förberedd.
Men att "preppa", det vill säga att samla på sig mat och förnödenheter inför en eventuell kris, ses snarast som töntigt och nästan lite vidskepligt. Något som bara de värsta neurotikerna ägnar sig åt. Resonemanget är att Sverige aldrig kommer att drabbas av krig –eller att om något händer så tar staten hand om oss.
Även om det stämmer att just krig är osannolikt finns det många kriser att oroa sig för. Inte minst med tanke på den globala uppvärmningen. Och oavsett hur små riskerna är bör man alltid förbereda sig för det värsta. Priset för det är lågt i jämförelse med de enorma kostnader, i kronor och i liv, som kan bli följden av att låta bli. Det har blivit tydligt under coronakrisen.
Medan Finland kunde öppna stora beredskapslager med skydds- och sjukvårdsutrustning fick svenska regioner i panik konkurera med resten av världen om utrustning till skyhöga priser. Det är inte orimligt att anta att färre hade avlidit i sviterna av covid-19 om äldreomsorgen haft bättre tillgång till skyddsutrustning.
Att ha statliga beredskapslager för alla tänkbara kriser är dyrt. Men det måste finnas en tydlig plan att genast implementera vid en kris. Annars kommer alla springa runt som yra höns och peka finger åt varandra för att saker går snett.
De styrande borde föregå med gott exempel. Men i väntan på att regeringen och regionerna skärper sig kan varje individ förbättra sina egna chanser att klara en kris. Köp ett stormkök och konserver, fyll på vattendunkar. Du kommer inte ångra dig om krisen kommer.
Gå till toppen