Heddamåla, en liten by i Linneryd socken i södra Småland, är den plats där Essie föddes en vårdag i april 1927. I Smålands skogsbygd låg gården som föräldrarna Emmy och K. G. Petersson ägde. Gården var ett småbruk på tolv tunnland, åkermark och skog tillsammans.

Vid den här tiden fanns redan några barn som väntade på ett nytt syskon. Essie hade alltså lekkamrater när hon kom till världen; mycket praktiskt. Efter hand utökades familjen och Essie kom att hamna i mitten av syskonskaran.

Barnaåren går snabbt och snart var det tid för skolgång. Skolan låg några kilometer bort, ganska lång väg att gå för en liten 7-åring och någon skolskjuts fanns inte.

Efter 6 år i folkskola var det dags att finna något lämpligt arbete helst nära hemmet. Så var det i familjer där barnen tidigt måste tjäna sitt uppehälle. På lite större gårdar kunde det finnas dem som behövde hjälp i hemmet eller på gården.

Fortsatt utbildning fick vänta till senare. Som vuxen sökte Essie till barnsköterskeutbildning på S:t Eriks sjukhus i Stockholm på 1940-talet. Senare kompletterades utbildningen med två år på folkhögskola; först ett år på Kaggeholms folkhögskola på Helgö och andra året på Kungälvs folkhögskola. Här fanns också Börge, som senare blev Essies livskamrat och de vigdes 1953. Bröllopsfesten firades i Essies föräldrahem dit släkt och vänner var samlade.

Essies och Börges första gemensamma hem blev i Linköping, Essie fick en tjänst på barnsjukhuset och Börge arbetade i Trädgårdsföreningen i staden. Efter några år gick flytten till Helsingborg.

Essie fick anställning på Helsingborgs lasaretts barnavdelning och senare på förlossningsavdelningen. Essie var kvar där till pensioneringen.

När jag nu har läst en del av Essies dagboksanteckningar förundrar jag mig. Var fann hon kraft och tid för alla gäster som besökte deras hem? Alla trivdes hos Essie och Börge.