Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Det är gärningen som är brottet. Också i Angered.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) presenterade initiativ i veckan.Bild: Janerik Henriksson/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
På fredagen dömdes fem svenska gängmedlemmar i Köpenhamn för dubbelmordet i danska Herlev förra sommaren. Tre personer döms till livstids fängelse, de yngsta två till 20 års fängelse. Mordoffren ingick i ett rivaliserande gäng i nordvästra Stockholm och hade lurats i ett bakhåll. Gripanden blev möjliga tack vare att gärningsmännen sjabblat med att elda upp flyktbilen.
Det är dessvärre inte så vanligt. Uppklarandeprocenten av den här sortens skjutningar är låg. Få vågar anmäla, än färre vittna. Tystnadskulturen breder ut sig.
Dubbelmordet i Danmark har väckt särskild uppmärksamhet i medier. Dels för att det fick danska politiker att införa gränskontroller mot Sverige för att stoppa vad som kallades ett inflöde av kriminella. Dels för att det fått svenska politiker att vilja kopiera den danska brottslagstiftningen. ”Bandeloven” medger att en gängmedlem kan få dubbelt så hårt straff som i normalfallet. Danmark tillämpar heller inte straffrabatter för unga som gjort sig skyldiga till grova brott. En 17-åring kan få samma påföljd som en vuxen.
Den gångna veckans otäcka rapporter från Göteborg har spätt på kraven om hårdare tag mot gängen; även i Angered har skjutningarna mellan rivaliserande nätverk eskalerat, medan polisen och samhället tycks stå maktlösa vid sidan av. Vid flera tillfällen har vägspärrar upprättats i bostadsområden som kriminella grupper anser som ”sina”. Maskerade män i skyddsvästar och med kommunikationsutrustning ska ha stoppat bilar för kontroll – och för att demonstrera våldskapital.
En skolanställd ringde polis då han såg två män som verkade vara beväpnade. Polisen kom, men hittade inte männen. Dessa återkom senare till skolan och kidnappade och misshandlade anmälaren.
Väktare har nu hyrts in för att hemtjänstpersonal ska kunna röra sig tryggt. Nätverken och de gängkriminellas övertag har blivit som en kräftsvulst, de boende drabbas då myndigheter och socialtjänst kapitulerar.
Ska tystnadskulturer brytas måste boende få skydd mot dem som hotar, rånar och skjuter. Affärsinnehavare som påförs påhittade skulder måste få stöd mot utpressarna, inte uppmanas att flytta. Den som anmäler ett brott ska inte timmarna senare behöva se den misstänkte utanför sin bostad. Den som ringt störningsjouren ska kunna räkna med att någon från bostadsbolaget rycker ut, inte få en påringning av den som anmälts.
Polisen och socialtjänsten måste öka sin närvaro, myndigheter samarbeta på bred front för att störa nätverken – så som skett exempelvis i Södertälje .
Det är lätt att gripas av harm, och falla in ropen efter hårdare tag, längre straff och mer övervakning.Även om det är uppenbart att det behövs en del nya – men väl övervägda – metoder. Inte bara mer av det som visat sig tandlöst.
De politiska utspelen står nu också som spön i backen. Inrikesminister Mikael Damberg (S) har förklarat att han ämnar närvara digitalt då Göteborgs kommunstyrelse sammanträder i nästa vecka. Moderatledaren Ulf Kristersson likställde i sitt sommartal från Strängnäs gängmedlemmar med inhemska terrorister och vill att det ska vara straffbart att delta i eller ha samröre med en kriminell organisation.
Det kan låta bestickande – men är ett rättsligt gungfly. Liknande förslag har tidigare framförts om deltagande i terrororganisationer. Detta har sågats av Lagrådet som stridande mot den grundlagsskyddade föreningsfriheten. Problemet är också att gängen varken har medlemsmatriklar eller fasta strukturer: kompisar idag, dödsfiender i morgon – vilket inte minst dubbelmordet i Herlev visar.
Ulf Kristerssons invändning är att polisen känner till vilka som är gängmedlemmar. Men var dras gränsen? Flickvännens besök? Kusinen som upplåter en del av sin bostad? Fika på stan?
Det är gärningar som ska straffas, inte grupptillhörigheten; individen, inte kollektivet.
Gängen och de kriminella nätverken bekämpas bäst genom samordnade insatser från polis, socialtjänst, försäkringskassa, skatteverk och skola. Det är ett mödosamt och tidsödande arbete. Det ger inte snabba politiska poänger. Men det är bättre än aldrig så kraftfulla slag i luften.
Gå till toppen