Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Kör inte vilse på vägen mot grönare trafik.

Transportsektorn utsläpp ska minska snabbt.Bild: Roald, Berit
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Transportsektorns utsläpp ska, exklusive inrikesflyg, minska med 70 procent till år 2030. Det har riksdagen beslutat – men däremot inte om hur. Bristen på klara besked kan leda till problem, påpekar ekonomiprofessorn Maria Bratt Börjesson som i veckan presenterade rapporten Transportsektorn och klimatpolitiken.
Snäva tidsmarginaler kan till exempel få beslutsfattare att välja kortsiktigt effektiva metoder, trots att de kanske inte är de bästa på längre sikt. Och sökandet efter snabba lösningar kan bli påtagligt under det närmaste decenniet. För det krävs mycket mer än vad som hittills har gjorts. Bratt Börjesson ser det som uppenbart att utsläppsmålet inte kan nås med enbart hittills beslutad politik.
Det gäller inte bara att göra mer, utan också att göra rätt saker. Sambanden mellan åtgärder och faktiska effekter är inte alltid så enkla som de kan verka vara.
Beskattning av bensin och diesel är det mest kostnadseffektiva ekonomiska styrmedlet. Men utsläpp från vägtransporter beskattas redan hårdare än utsläpp från andra sektorer. Ytterligare höjningar kan slå hårt mot ekonomiskt svagare grupper. Särskilt som en stor del av bilresorna görs i delar av landet som är så glest befolkade att det inte finns några gångbara alternativ.
Enligt rapporten är det dessutom inte mer än 8 procent av de tunga lastbilstransporterna som har förutsättningar att flyttas över till järnväg. Och satsningar på cykel- och kollektivtrafik tycks snarare leda till fler resor än minskad biltrafik. Inte heller digital kommunikation tycks vara någon frälsning i sammanhanget. Folk som jobbar på distans tenderar att åka längre när de väl reser.
Bratt Börjesson ser bara en gångbar lösning för transportsektorn: elektrifiering.
År 2030 bedöms åtta av tio nya personbilar som säljs i Sverige ha någon form av eldrift.
Omställningen kan därmed gå ganska fort – förutsatt att det görs statliga satsningar redan nu. Dels måste det byggas en infrastruktur för laddning runt om i landet, dels måste elnätet förbättras för att undvika effektbrist.
Det finns kostnadseffektiva möjligheter att minska utsläppen från tunga lastbilstransporter genom att bygga elvägar mellan landets tre största städer. Och under en övergångsperiod krävs storsatsning på produktion av biodrivmedel till bilar. När bilparken väl har elektrifierats kan detta bränsle sedan användas till fartyg och flyg.
Men det viktigaste budskapet till berörda beslutsfattare är egentligen ett annat: politiska vägval måste styras av vad som bevisligen fungerar och är kostnadseffektivt. Kritiska synpunkter från Riksrevisionen påminner om att det hittills inte alltid varit så.
Det behövs ambitiösa mål för att minska transportsektorns utsläpp. Men stora visioner räcker naturligtvis inte - det är resultaten som räknas. Ett bilberoende land som Sverige har inte tid att ta några omvägar till en klimatvänligare framtid.
Gå till toppen