Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Kina får inte diktera villkor, Sverige måste stå emot.

Kinas ambassadör Gui Congyou skräder inte orden.Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Förlöjliganden, desinformation, mer eller mindre uttalade hot. Kinas stormaktsambitioner tar oroväckande uttryck och i en ny rapport kartläggs hur regimen försöker påverka den svenska debatten. Sverige måste svara glasklart på detta hot.
På onsdagen släppte tankesmedjan Frivärld rapporten Kinas attacker för att tysta kritiker. Journalisten Patrik Oksanen har gått igenom 67 officiella uttalanden som Kinas ambassadör till Sverige, Gui Congyou, lagt upp på ambassadens hemsida sedan 2018. Vid sidan om journalister läxas politiker, organisationer, myndigheter – och privatpersoner – upp här.
Inläggen handlar framför allt om rapportering och opinionsbildning kring mänskliga rättigheter. Hela 41 av försöken att tillrättalägga Kinabilden berör detta och fängslandet av den svenske förläggaren Gui Minhai dominerar. Bland annat hävdar ambassadören att Gui Minhai begått allvarliga brott i Kina och Sverige uppmanas att respektera landets suveränitet. Även kinesiskt känsliga frågor som förtrycket i Hongkong, Tibet och Xinjiang nämns; Oksanen påpekar att dessa territorier är känsliga eftersom kritik mot styret undergräver regimens narrativ om kinesisk "stabilitet" och "territoriell integritet".
Des officiella uttalandena är inte det enda verktyg ambassaden använder. I januari vittnade flera svenska mediehus om påtryckningar och det visade sig att reportrar bjudits in för att "diskutera den journalistiska bevakningen". Särskilt allvarliga är de konkreta hoten – och besluten – om indragna Kinavisum för journalister. Detta har drabbat både SVT och Expressen och budskapen tenderar att vara vaga: som ambassadörens resonemang om att rapportering på plats i Kina absolut är välkommet, men att det då är viktigt att "överge sina fördomar och sin på förhand uppgjorda agenda".
Personangrepp för att underminera trovärdigheten är inte ovanliga. Ett talande exempel i Frivärlds rapport är hur ambassadören i vintras anklagade Expressens kulturchef Karin Olsson för att ha ”förlorat sin rationalitet”. Detta efter att hon varit kritisk till ambassadens agerande i mediefrågor och skrivit en krönika om ambassadörens attityd när han hotade kulturminister Amanda Lind (MP) med konsekvenser om hon skulle närvara vid en symbolisk prisutdelning till Gui Minhai.
Tonen är närmast löjeväckande. Ska sådana infantila angrepp tas på allvar?
Som Oksanen tog upp under rapportseminariet kan enstaka budskap se löjliga ut, men Kinas ambitioner är långsiktiga. Minsta tendens att vika sig är alltså inte bara ett bakslag för pressfriheten, utan även ett erkännande av att Kinas metoder fungerar.
Regimens plan är att bli en ledande stat i världen till 2050 och påverkansförsöken är pusselbitar i det arbetet.
Att utgöra världens största ekonomi ger ett stort inflytande. Därför förekommer hoten om ekonomiska sanktioner i både det stora och det lilla. Affärsuppgörelser kan utebli för den som har "fel" hållning. Som Frivärlds ordförande Gunnar Hökmark (M) tog upp under seminariet kan Kina i praktiken också använda ekonomin som ett hot mot enskilda debattörer.
Det är olustigt att bli uthängd som någon som är "dålig för landet" och näringslivet.
Frågan om yttrandefrihet går inte att helt hålla isär från problematiken kring investeringar. På många håll har det funnits en naivitet, först på senare tid har riskerna med telekombolaget Huawei – med starka kopplingar till kinesiska staten – börjat diskuteras på allvar.Det positiva är att omvärlden inte är ensidigt beroende av Kina. Regimen är trots allt också beroende av omvärlden. Hökmarks slutsats om att internationell samverkan krävs är därför en viktig nyckel:
"Om flera länder agerar måste Kina anpassa sig".
Varje fall av kinesiskt påverkansförsök borde transparent lyftas fram och bemötas. Även lagstiftning på EU-nivå, exempelvis genom att förhindra affärer med personer som varit involverade i brott mot mänskliga rättigheter, är värt att överväga.
Kampen om den dagspolitiska agendan är ett allvarligt säkerhetspolitiskt hot.
Gå till toppen