Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Peter Fällmar Andersson: Riva bron? Ha först modet att fråga väljarna 2022

Som en bro över mörka politiska vatten. Pyttebron är, vad man än tycker i sakfrågan, en sorglig sång för Ängelholms demokrati.

Pyttebron – finns den kvar i valrörelsen 2022?Bild: Emmalisa Pauly
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
Född: 1904. Död: ja, ska bron hinna dö före valet 2022?
På onsdagen skrevs de första raderna i dödsrunan över Pyttebron. Bron som byggdes för Ängelholm–Klippans Järnväg, men som sedan 1953 har burit gående och cyklister över Rönneå där staden kanske är som skönast. Vid en presskonferens i hörsalen på Järnvägens museum sa politikerna att Pyttebron inte överlever Pytteleden.
Unisont intygade de att de haft förhoppningar om att kunna rädda Pyttebron. Det framstod mest som läpparnas bekännelser.
"Vi inser nu att det inte går", sa Liss Böcker (C). "Vi ser att det är omöjligt att lägga en ny bro vid sidan om så vi får backa på det", sa Eric Sahlvall (L). "Vi moderater har landat i att vi inte kan ha kvar bron", sa kommunalrådet Robin Holmberg (M). Och så fanns Johan Wifralius (SD) där, med ett för ett konservativt parti ovanligt uttalande: "Vi kan inte bevara den endast av affektionsvärde, vi måste komma vidare."
Som en bro över mörka politiska vatten. Den flera decennier gamla surdegen om Pyttebron är, vad man än tycker i sakfrågan, en sorglig sång för Ängelholms demokrati. Frågan avgjorde sannolikt kommunvalet i Ängelholm 2014. I valrörelsen fyra år senare var det bara Liberalerna som vågade tala högt för sin ståndpunkt att bygga "Klippanvägens förlängning". Moderaterna hävdade till och med att Pytteleden var död. Efter valet visade det sig att den var mer alive and kicking än någonsin. Bakom kulisserna smiddes planer som ledde till att Ängelholmspaketet snart kunde sys ihop på Hotell Tylösand. Till och med Engelholmspartiet, som fick igenom en folkomröstning om Pytteleden 2011 (där svaret blev nej), tog i hand på paketet. "Som politiker måste man vara modig och kunna ändra uppfattning efter hand som verkligheten förändras", sa Jim Brithén (EP) då. Jo, men alla partiers väljare tenderar att uppskatta att en fullständig riktningsförändring – i en för staden central fråga – meddelas före valet istället för efter valet. Om detta sker efter valet tenderar samma väljare att undra vad som pågår, rentav bli upprörda, kanske även förbannade.
Pyttebron ska ha fått sitt namn från de "pyttor" – höns – som sprang på spåren och stoppade den framvällande moderniteten, tåget från Klippan. Nu har stadens folkvalda beslutat att Pyttebron i sig är en bromskloss för framtidens Ängelholm. Noteras kan att för Ängelholmspolitikerna är denna framtid märkligt lik 1900-talet. Staden ska byggas kring bilen – och flyget ska tankas med skattemedel.
Frågan är när rivningen av Pyttebron kan ske. Detaljplanen, som det togs beslut om för några månader sedan, ska gå på remiss och sannolikt överklagas. Sedan ska det upphandlas och rimligen måste en alternativ överfart vara klar innan en rivning kan äga rum. Kommer den då 118-åriga Pyttebron att rivas under valåret 2022? Eller får ängelholmarna chansen att säga sitt om det för staden så dramatiska Ängelholmspaketet?
De politiker som nu talar så engagerat om vikten av att riva bron och bygga kommunikationer för ett nytt Ängelholm bör ha modet och hedern att stå upp och säga det i nästa valrörelse.
Bara med ett klartecken där kan Pyttebron anses rivas med folkets stöd.
Gå till toppen