Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Nu ska skolorna ta tag i hedersproblemen – flera satsningar på gång

När skolan misstänker att elever far illa av hedersskäl anmäls det direkt. Men det subtila ingenmanslandet med unga som bara anpassar sig till familjens hårda regler är minerad mark.
Det vill Helsingborg nu ändra på.

Charlotte Erngren är enhetschef för skolsköterskor och skolläkare.Bild: Niklas Gustavsson/Privat
– Vi har inte tidigare känt att vi haft verktyg att ta hand om det här på ett strukturerat sätt. Jag tror säkert att man gör saker för eleverna. Man rycker inte på axlarna, men frågan har inte varit på vår karta, säger skolsköterskornas och skolläkarnas chef Charlotte Erngren.
Unga kvinnor som HD och Sydsvenskan pratat med berättar om hur det är att leva i hederskultur. 17-åriga Sarah från Malmö beskriver sin pappa som konservativ men kärleksfull. Oftast håller hon med honom, men när det blev dags för skolbal stod de långt ifrån varandra. Balen var väldigt viktig för Sarah, men otänkbar för hennes pappa.
För Sarah är det en självklarhet att folk i omgivningen kan börja prata illa om hennes familj om hon skulle göra något som anses vara haram, förbjudet enligt islam. Knuten kring balen löste en muslimsk lärare, som lovade pappan att maten skulle vara halal, att det inte skulle finnas alkohol och att hon skulle följa Sarah hem.
– Det finns mycket okunskap och ett gömt lidande bland våra elever som inte har någon att prata med. Det här är en dold problematik. Eleverna går inte alltid till skolsköterskan eller kuratorn, för de tycker att det är normalt, så som de har det. Det gäller både pojkar och flickor, säger elevhälsans övergripande chef i Helsingborg, Ann-Christin Cederquist.
Vuxna i skolan är viktiga ventiler för eleverna. Man vet inte vem barnen vill anförtro sig åt. Därför är det viktigt att alla anställda har samma kunskap. Helsingborgs skolor har nu fått i uppdrag från stadsledningen att sätta strukturer för hur och när skolan ska agera.
Alla anställda, oavsett tjänst, uppmanas att gå migrationsverkets webbutbildning om hedersrelaterat våld och förtryck för att lyfta upp frågorna till ytan.
Ett knappt 40-tal skolanställda ska också gå en femdagarsutbildning för att få fördjupad kunskap, som de sedan ska förmedla till kollegorna. Dessutom ska en hederssamordnare anställas, för att jobba på tvären och få olika verksamheter att samarbeta. Den personen rekryteras just nu.
Den tredelade satsningen på att höja kunskapen i skolan är ett samarbete med socialförvaltningen, fritidsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen som bekostas av Helsingborgs stad. Ska den fungera måste eleverna veta vad de har för rättigheter och man måste börja prata med föräldrarna redan i förskolan, säger personer i olika verksamheter som tidningen pratat med. När en orosanmälan för en elev går till socialförvaltningen är skadan redan skedd.
Idag har skolsköterskan hälsosamtal med eleverna i förskoleklassen, fyran, sjuan och ettan på gymnasiet. Här kan problem fångas upp, men ofta är det en mentor eller specialpedagog som först får veta att en elev har det jobbigt. I skolan undervisas eleverna om sina rättigheter. Ändå misstänks många bära dolda hemligheter.
Skolan har hittills saknat verktyg för de där mer subtila signalerna. Rektorer på olika skolor har arbetat på olika sätt. Elever som misstänks fara illa diskuteras i elevhälsoteamet, men de där vardagliga bekymren som att en elev väljer att inte följa med och bada eller fika med kompisarna faller oftast utanför.
– Vi vill inte göra något som kan utsätta barnet för fara. Det här är en otrolig balansgång. Vi har för lite kunskap om ämnet, så vi behöver bli bättre och få verktygen. Nu har vi fått ett uppdrag att belysa frågan och då sätts den på kartan på ett annat sätt, säger Charlotte Erngren.
Menar du att frågan varit i skymundan?
– Absolut.
Läs också Tre tjejer om vardagen med hedersförtryck
Gå till toppen