Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Evelyn Schreiber: Ändå inte mindre nötter som räddar jorden.

Biff och mjölk har ändå större klimatpåverkan än avokado och nötter.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Jag vet inte hur många gånger jag hört någon, på skämt eller allvar, säga det. Eller hur många gånger jag själv sade så, innan jag tog steget fullt ut och blev vegan:
"Jag skulle vara vegan, om det inte vore för osten."
Vissa väljer vegansk kost av hälsoskäl. De vill äta nyttigare, gå ned i vikt, sänka kolesterolet eller minska risken för olika sjukdomar. Andra tänker på djuren. I en intervju med DN nyligen berättade Sveriges största Youtuber, Therese Lindgren, att det började med att hon såg en film om den industriella massuppfödningen av djur. De plågsamma bilderna fick henne först att slopa grisköttet, sedan nöt och kyckling, och till sist alla mejeriprodukter. Hon motiverar sitt val att bli vegan med att det är osjälviskt.
Sedan är det förstås många som avstår animaliska produkter för klimatets skull. Kött- och mejeriindustrin hör till dem som lämnar störst avtryck på klimatet. En växtbaserad kost, visar en studie från Chalmers, kan minska utsläppen från livsmedlen med över 70 procent. Att bli vegan är vid sidan av minskat resande det bästa vi, som individer, kan göra för att stoppa klimatförändringarna.
Oavsett om det är hälsa, moral eller ansvar – eller en kombination av flera saker – som får någon att ändra kosten så har Lindgren rätt: att äta mindre kött och mejeriprodukter är en handling som har stora effekter på både vårt eget och andras liv och hälsa. Men det betyder inte att det är svart eller vitt, allt eller inget.
Att skippa kött en gång i veckan är bra. Att göra det två gånger är bättre. Men istället för att uppmuntra alla att göra så gott de kan – i en tid då vi behöver så många händer på däck som möjligt – bemöts veganer och vegetarianer fortfarande med ifrågasättanden, sarkasm och motvilja. Om man inte är perfekt i alla aspekter diskrediteras försöken att göra gott.
Det är som när mandelmjölk för några år sedan dominerade bland mjölksubstituten och, jag vet inte hur många, syrligt kommenterade mitt kaffe med: ”Vet du hur mycket vatten som går åt till att odla mandel?”
Det är sant att mandel kräver mycket vatten och inte är det mest klimatsmarta – och därför har fasats ut i och med att andra, bättre alternativ slagit sig in på marknaden. Men de som påtalar detta har oftast inga samvetskval över att själva hinka i sig vanlig komjölk. Hur mycket vatten slukar kött- och mejeriproduktionen, tro?
I veckan publicerade Världshälsoorganisationen en vegoguide, med en lista över grönsaker och frukter som anses vara ”klimatbovar” och därför bör undvikas. Visserligen är det bra med information som kan hjälpa till att fatta bättre beslut, både för oss själva och för klimatet. Men det är inte en minskad konsumtion av avokado och nötter som kommer att rädda oss – eller jorden. Den största klimatboven är fortfarande med stor marginal biffen och mjölken, som står för drygt 14 procent av utsläppen av växthusgaser.
Riktig förändring kräver att fler, istället för att leta brister hos dem som försöker göra rätt, funderar på hur de själva kan bidra mer.
Gå till toppen