Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Evelyn Schreiber: Tvivel på fakta hotar demokratin.

Politiska rådgivaren ​Kellyanne Conway har gett spridning åt begreppet "alternativa fakta".Bild: Susan Walsh
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Nyligen publicerade det amerikanska medieinstitutet Pew Research Center en studie av människors tilltro till vetenskap och forskning. Den visade att även om nivån ligger relativt stabil över tid så syns en tydlig polarisering mellan olika grupper i många länder, inklusive Sverige. Bland svenskar som röstar vänster uppger 57 procent att de har stort förtroende för forskare. Bland högersympatisörer är motsvarande andel 42 procent.
Det kommer förstås inte som någon chock att högerpopulismen är en magnet för vetenskapsskeptiker, och alternativ-fakta-ivrare. Det värsta exemplet är kanske Donald Trump och hans armé av konspirationsteoretiker. Men samma fenomen syns i Sverige. I somras konstaterade den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet att endast 34 procent av dem som röstar på SD har stort förtroende för vetenskap.
Det är siffror som gör SD:s politik än mer skrattretande. På sajten går det att läsa att partiet vill satsa på forskningsområden ”där vi kan konkurrera med övriga världen”. Akademisk frihet är viktig, låter det, men partiet är inte främmande för lite statlig styrning – speciellt i fråga om genusforskning. Partiet har liten respekt för vetenskapen som det säger sig värna.
Högerpopulister har inte bara gjort det till sin vinnande strategi att fånga upp och kanalisera människors misstro gentemot ”etablissemanget”, oavsett om det är politiker och journalister eller forskare. Undermineringen av för demokratin centrala principer och institutioner har också lett till att vedertagna sanningar allt oftare börjat ställas mot lögner och konspirationsteorier, som vore de olika åsikter.
Polariseringen i synen på vetenskap måste ses som ett växande problem för demokratin. Hur ska människor kunna enas i frågor som rör den gemensamma framtiden, om de inte ens kan komma överens om grundläggande fakta om världen?
Gå till toppen