Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Stor skillnad i inköp av läromedel

Klippan lägger mest pengar i Skåne på läromedel i skolorna, dubbelt så mycket pengar per elev som Landskrona kommun använder.
– Det är bekymrande med så stora skillnader mellan kommuner. Det skapar en ojämlik skola som inte ger alla elever samma förutsättningar att klara sina studier, säger Stefan Persson, ordförande för branschorganisationen Läromedelsföretagen.

Få lärare anser att de kan köpa in de läromedel som behövs.Bild: Henrik Montgomery/TT
Läromedelsföretagen har analyserat försäljningsdata från sina medlemsföretag, som står för 90 procent av all läromedelsförsäljning i landet, digital och analog.
Helst skulle branschföreningen slippa ta fram siffrorna själva, eftersom det lätt kan ses som en partsinlaga. Men nationell statistik saknas. Inte heller finns några tydliga krav på att skolan ska ha läromedel, och därför kritiserar Skolinspektionen sällan skolor där läromedlen brister.
– Vi skulle gärna se en myndighet som gör regelbunden statistik. Det finns ett värde i att den här diskussionen baseras på evidens snarare än på anekdoter, säger Stefan Persson.
Inköp av läromedel anpassas inte heller utifrån elevernas behov. Utsatta skolor köper visserligen in mer läromedel i genomsnitt än skolor med elever från välutbildade hem, men skillnaden är liten. Istället upplever rektorer på utsatta skolor mycket oftare att de inte kan köpa in de läromedel som behövs, jämfört med rektorer på andra skolor. Det visar kunskapsundersökningen Pisa.
Forskning visar att läromedel kan ge en oerfaren lärare stöd i planeringen av vad som bör behandlas i ett ämne, och det bidrar till att öka likvärdigheten i undervisningen. Läromedel och lärarhandledningar gör det också lättare för lärare att pröva nya idéer och undervisningssätt i klassrummet.
Organisationen Läromedelsförfattarna har också gjort en enkät om läromedel, fast bland svenska lärare. Den visar att var tionde lärare tycker sig kunna köpa in de läromedel som behövs i undervisningen. Var femte kan inte ens köpa in det nödvändigaste. För digitala läromedel är det dessutom ofta någon annan än lärarna som bestämmer över inköpen.
Sverige satsar minst på läromedel i Norden. Kostnaden för läromedel har legat på samma nivå i trettio år, samtidigt som den genomsnittliga skolkostnaden per elev har trefaldigats.
I november kommer en utredning som ska ge förslag på hur alla elever ska få tillgång till läromedel av bra kvalitet i skolan. Stefan Persson tycker att kvalitetsarbetet redan fungerar bra och hoppas därför på något slags förslag som handlar just om att alla elevers tillgång till läromedel.
– Vi behöver fokusera på tillgången, det är där skolans intressenter ser det verkliga problemet. Jämlika villkor är en grundsten i den svenska skolpolitiken. Utan det så blir den olyckliga följden att hemmet övertar skolans kompensatoriska uppdrag. Många medelklassföräldrar som har resurser kan köpa läxläsning och ta över lärarens roll i hemmet. Men de som kommer från studieovana hem har inte det. Då förstärker skolpolitiken skillnaderna snarare än att utjämna dem.
Fakta

Så mycket lägger kommunerna på läromedel

Summa per elev och år som kommunen lägger på läromedel, både digitala och analoga. Siffrorna gäller år 2019

Klippan 1056 kr

Ängelholm 827 kr

Båstad 812 kr

Örkelljunga 806 kr

Åstorp 692 kr

Helsingborg 683 kr

Genomsnitt Skåne 668 kr

Genomsnitt Sverige 661 kr

Perstorp 642 kr

Höganäs 622 kr

Bjuv 610 kr

Svalöv 597 kr

Landskrona 518 kr

Vellinge 415 kr

Källa: Läromedelsföretagen

Gå till toppen