Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Evelyn Schreiber: Hatprat hittar väg runt förbud.

Gyllene grynings ledare Nikolaos Mihaloliakos.Bild: Nikolas Giakoumidis
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
I en viral video förra året förklarade den 22-årige amerikanen Nicholas Fuentes var han står i the cookie question, "kakfrågan": Om det tar en timma att baka en plåt med kakor och du har 15 ugnar, förmodligen i fyra olika kök, och du bakar dygnet runt – hur lång tid tar det att baka 6 miljoner kakor?
Han skrattar, tittar in i kameran och säger att det skulle ta betydligt längre än fem år. De officiella siffrorna verkar inte stämma, säger han. Under fem år skulle man bara hinna baka 200 000 eller 300 000 kakor.
Fuentes tusentals unga, fanatiska följare vet förstås att det inte handlar om ett nyfunnet intresse för bakning. Fuentes är inte bara välkänd inom högerextrema kretsar, han är också uttalad förintelseförnekare. Genom att skämtsamt likna judar med kakor och gaskamrar med ugnar hittar han ett sätt att runda förbud mot hate speech, det som på svenska brukar kallas hets mot folkgrupp, för att sprida den vidrigaste av antisemitism.
Det är det här som gör arbetet mot högerextremism i vår digitala tid så svårt och innerligt tröttsamt. I veckan meddelande Facebook, som i sitt enträgna försvar av yttrandefriheten blivit en samlingsplats för hat och uppvigling till våld, en omvändning i fråga om förintelseförnekelse. Framöver lovar Mark Zuckerberg att inlägg och konton som ifrågasätter Förintelsen ska plockas bort.
Att fler sociala medie-företag efter år av påtryckningar äntligen börjar ta större ansvar för innehållet på sina plattformar är ett stort och viktigt steg i rätt riktning. Men exemplet med Fuentes visar varför förbud mot vissa ord och symboler inte räcker för att städa bort högerextremismen på nätet. När Facebook nyligen meddelade att konton och grupper som sprider den amerikanska konspirationsteorin Qanon ska bannlysas dröjde det inte länge innan anhängarna började posta kryptiska inlägg om ”17” – en referens till att Q är den sjuttonde bokstaven i alfabetet.
Samma sak riskerar att hända efter domen mot det högerextrema partiet Gyllene gryning i Grekland. Partiet, som öppet använt sig av nazistiska symboler och retorik, har sedan 1980-talet kopplats ihop med otaliga våldsamma och hatiska attacker mot migranter och ”icke-greker”. Gränsen nåddes när den antifascistiska rapparen Pavlos Fyssas mördades av en anhängare till partiet 2013.
Domslutet som nu klassificerar partiet som en kriminell organisation har firats som en historisk seger mot högerextremism i Europa. Det är möjligt att fler länder nu kommer att göra som Grekland och vända sig till domstolarna i hopp om att sätta stopp för liknande rasistiska och nynazistiska organisationer. Men frågan är vilken effekten blir.
I Al Jazeera påtalar den grekiska journalisten Marianna Karakoulaki att den fällande domen mot Gyllene gryning inte raderar den hatiska ideologi som partiet spridit och som slagit djupa rötter i det grekiska samhället. Det är förmodligen bara en tidsfråga innan allt fortsätter under ett annat namn, med en ny symbol och en mer tvättad retorik.
Att världen växlar upp arbetet mot högerextremism är på tiden. Men förbud är inga mirakellösningar mot hatet som breder ut sig. Det finns nämligen alldeles för många enkla sätt att runda dem. Som när en av mänsklighetens värsta folkmord liknas med att baka kakor.
Gå till toppen