Coronapandemin har lett till ett nytt normalläge där företag hotas av konkurser, fler personer blir arbetslösa och välfärdssektorn har en ansträngd ekonomi.

I spåren av pandemin har ett antal politiker i nordvästra Skåne genomfört en räddningsoperation för att rädda Ängelholm-Helsingborgs flygplats. Beslutet är förhastat och får negativa konsekvenser för kommunernas ekonomi och klimatarbete.

Låt oss kalla en spade för en spade och en förlustaffär för en förlustaffär. Ängelholm-Helsingborgs Airport dränerar välfärden på nödvändiga resurser.

Liberala ungdomsförbundet, Luf, tar alla dagar i veckan strid mot skatteslöseri och en onödigt utbyggd offentlig sektor.

Låt oss förklara varför kommunala flygplatser är en dålig idé.

1. Det kommunala uppdraget ska vara avskalat

De politiker som styr landets kommunerska se till att det finns sådant som en fungerande barnomsorg, skola, socialtjänst, äldrevård och stadsplanering. Men gång på gång öppnar de dörrar som bör förbli stängda. Det sker bland annat i form av flådiga äventyrsbad, resecentrum, konserthus och nya arenor (ofta utifrån ekonomiska glädjekalkyler om vad de kommer att inbringa). Senast ut i denna skara är de politiker i sju skånska kommuner – Ängelholm, Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan och Perstorp – som gjorde gemensam sak och köpte en flygplats.

Istället för att låta kommunerna investera i Ängelholms flygplats borde de dra lärdomar från Västerås kommun, som så sent som i år har tagit initiativ till att lägga ner den kommunala flygplatsen. Där ansågs att underskotten var för stora och att för mycket kommunala pengar lades på flygplatsen. År 2019 hamnade resultatet, trots ett koncernbidrag på 20 miljoner kronor, på minus 23 miljoner kronor.

2. Ambitiösa miljömål riskerar att falla platt

Höga ambitioner när det gäller klimat- och miljöpolitik faller platt i och med köpet av Ängelholms flygplats. Helsingborgs stad har i flera år prisats för sitt arbete med miljöfrågor. Det är ett kvitto på ett hårt arbete. Stadens politiker har antagit en ambitiös klimat- och energiplan. Men ambitionerna överskuggas av flygplatsköpet, något som sker samtidigt som samma politiker har infört en straffavgift för kommunala tjänstemän när de väljer flyget i tjänsten. Resultatet för flyg- och resebranschen har försämrats under flera år. Det gäller även flygplatsen i Ängelholm och andra flygplatser. Risken är stor att trenden fortsätter, vilket innebär att eventuella underskott behöver täckas med skattepengar. Att på så sätt dränera välfärden är en djupt olycklig prioritering.

3. Att använda en föråldrad rapport som utgångspunkt är för svagt.

De politiker som leder de kommuner som köpte flygplatsen påpekade i somras att ”redan före coronakrisen beräknade konsultföretaget WSP att en nedläggning av Ängelholm-Helsingborg Airport innebär en risk för att 6 200 arbetstillfällen i 2 400 företag i nordvästra Skåne försvinner” (Aktuella frågor 12/6). Det är en klok reflektion. Problemet är att politikerna inte synliggör vilket tidsperspektiv det handlar om: 40 år framåt i tiden. Världen ser sannolikt annorlunda ut då. Inte alltför vilda gissningar är att kollektivtrafiken har förbättrats och blivit grönare, och arbetsmarknaden består av fler flexibla jobb och tillåter mer distansarbete.

Förhastade beslutsprocesser och bristande information ger inga positiva effekter. En förlustaffär blir inte bättre för att den genomförs under en pandemi. Politikerna i Ängelholm, Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan och Perstorp har all anledning att ompröva sitt beslut. Till dess förblir skattebetalarna och klimatet de stora förlorarna. Flygplatser är allt annat än en kommunal angelägenhet.

Amir Jawad, ordförande för LUF Helsingborg.

Karl Philip Nilsson, ekonomiskpolitisk talesperson och förbundsstyrelseledamot för Liberala ungdomsförbundet.

Christoffer Karlsson, klimatpolitisk talesperson och förste vice ordförande för Liberala ungdomsförbundet.