Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tudelad kris både stjälper och lyfter

Arbetslösheten har skjutit i höjden under pandemin och flera branscher går på knäna. Samtidigt har börsen nått rekordnivåer och bostadsmarknaden blivit glödhet. – Det är långt ifrån alla som drabbas i den här krisen, säger Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Centralbankernas agerande bidrar till det mycket låga ränteläget. När räntorna pressas ned tvingas placerare att ta större risker för att få samma avkastning som tidigare, säger Annika Winsth. Arkivbild.Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Börsen föll brant och varsel om uppsägningar haglade in när världen pandemistängde. Men rekordstora stimulanser och räddningspaket från regeringar och centralbanker bromsade börsraset – och fick det att vända.
– När stimulanserna runt om i världen är massiva boostar det efterfrågan, det finns pengar att spendera. Det gynnar de företag som kan ha i gång sin verksamhet, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea.
Räntorna pressades samtidigt tillbaka och förblev låga tack vare centralbankernas agerande. För att få avkastning tvingas sparare att söka sig till andra placeringar – med andra ord till börsen.
Med det sagt har BNP samtidigt sjunkit kraftigt och många har drabbats hårt finansiellt, särskilt inom vissa sektorer som inom besöksnäringen. Unga och utrikesfödda, som ofta kommer in på arbetsmarknaden genom de här branscherna, har drabbats hårt i Sverige.
Och trots stimulanspaketen är arbetslösheten fortsatt hög.
– Många drabbas verkligen olika hårt av den här pandemin. Verksamheter som bygger på att människor träffas fysiskt har uppenbarligen skadats allvarligt. Men flera delar av näringslivet går bättre nu än innan pandemin och har gynnats av beteendeförändringen, säger Andreas Bergh.
Arbetslöshet till trots – svenskarna handlar lika mycket nu som för ett år sedan, visar data över korttransaktioner, enligt Bergh. Däremot finns det en skillnad i vad vi lägger pengar på.
Till skillnad från många tidigare kriser är det här ingen skuldkris, där hushåll, företag och länder behöver spara pengar och därmed påverka konjunkturen negativt utan hindret är att vi har blivit tillsagda att stanna hemma. Därför reser vi betydligt mindre, äter inte på restaurang eller går på event lika mycket.
Det är inte bara börsen som går som tåget. Bostadsmarknaden har under sommaren blivit allt hetare och trenden fortsätter – något som var långt ifrån en självklarhet under våren.
Tvärtom siades det om hur bostadsmarknaden kunde komma att påverkas.
Samtidigt visste ingen hur hårt arbetslöshetens skulle slå och under våren fanns det en rädsla för massarbetslöshet. Om så blivit fallet hade vi sett en helt annan riktning på bostadsmarknaden, enligt Annika Winsth.
– Det fanns en risk att även gruppen 35 till 45-åriga välutbildade akademiker med höga belåningsgrader skulle förlora jobben. Då hade vi haft en helt annan situation på bostadsmarknaden. I första hand är det grupper som inte är tungt skuldsatta på bostadsmarknaden som har drabbats av arbetslöshet under krisen, säger Annika Winsth.
Och nu tycks det som att man har ”lyckats hålla arbetsmarknaden under armarna relativt väl” och en övervägande majoritet har fortfarande jobb i höst. Det tillsammans med låga räntor och betydligt mer hemmavistelse gör det rimligt att investera i sitt boende, tillägger hon.
De statliga storsatsningarna i våras räddade oss från total ekonomisk kollaps. Men den expansiva politiken innebär också risker och framförallt är det centralt att skilja på åtgärder som var lämpliga i ett akut skede och de som nu krävs för att bygga svensk ekonomi stark i global konkurrens, varnar Winsth.
– Det finns fortsatt branscher, företag och individer som drabbas hårt av restriktionerna. När man nu fortsätter att stimulera är det viktigt att rikta åtgärder mot dessa grupper samt att göra kloka och välavvägda åtgärder som gör Sverige väl rustat för framtiden.
Även centralbankerna lär fortsätta med expansiv politik länge ännu, enligt ekonomen. Det talar för att räntorna förblir låga, men också för att det blir svårt för centralbanker att backa ur delar av de åtgärder de vidtagit. Det ökar risken för framtida tillgångsbubblor.
– I historien har man aldrig lyckats lösa sina problem genom att bara trycka nya pengar. Sannolikt gör vi inte det nu heller.
Hon fortsätter:
– Risken är att fastna i en rävsax. Det blir svårt för centralbankerna att backa ur lågräntemiljön. Stiger räntorna riskerar det till att leda till skuldkris då skulderna runt om i länder ökat under den extrema lågräntemiljön, säger Annika Winsth.
Gå till toppen