Gravplatsen ligger i det nordöstra hörnet av Råås stora kyrkogård och består av bara ett fåtal gravar. Men med sina små mausoleer och smyckade sarkofager skiljer den sig märkbart från övriga omgivningen. Här har kyrkan öppet för begravning i ”fri form” men i praktiken är det en plats för romers sista vila.

– Det är enda platsen i Helsingborg där det är tillåtet med den här typen av begravning, säger Ivan Kuzhicov, ordförande i den romska föreningen Vorta Drom.

Den döda kroppen får inte komma i kontakt med jord utan balsameras och läggs i en speciell kista eller gravkammare. Ibland i sarkofag eller med byggnad över, beroende på vad de anhöriga vill.

Det är långt ifrån alla Helsingborgs romer som begravs på detta sätt.

– Det beror dels på tro och vilken grupp man kommer från. Det är vanligast bland dem som kommer från gamla Sovjet eller Balkan, säger Ivan Kuzhicov.

Det första mausoleet som byggdes på Råå för cirka 15 år sedan ledde till en konflikt som vandrade ända upp till kammarrätten. Striden handlade om huruvida det var en gravplats eller en byggnad som krävde bygglov. Rätten konstaterade att det var byggnad – ett svartbygge – och kyrkan fick böta några tusenlappar. Numera är det bygglov som gäller och det är gravrättsinnehavaren själv som får ansöka hos kommunen.

De små mausoleerna på Råå är de enda som uppförts i modern tid. Sedan tidigare finns större mausoleer för välbeställda familjer på Donationskyrkogården.

Det är inte bara romer med en viss trosinriktning som har en särskild avdelning på kyrkogårdarna i Helsingborg.

– På Pålsjö och krematoriet finns platser för många fler trosuppfattningar än den kristna. På Pålsjö västra finns för muslimska, yezidiska och judiska och på Pålsjö buddistiska, berättar Mia Jirsved, driftschef på kyrkogårdsförvaltningen, som berättar att man utvidgar efter behov.

– Just nu är det ganska stor efterfrågan på den muslimska delen.