Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ola Tedin: Inte ens i EU är demokrati en självklarhet.

EU-kommissionärerna Vera Jourova och Didier Reynders lade i september fram en rapport om rättssäkerheten i EU.Bild: Olivier Hoslet
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Maktkampen inom EU om vilka länder som kan ta emot bidrag tar nu fart på allvar. Lagstiftarna i EU har enats om att stoppa utbetalning av pengar till medlemsländer som bryter mot grundläggande demokratiska rättigheter. Beslutet, som kom under torsdagen, är efterlängtat och välkommet. Men Ungern och Polen har tydligt signalerat att de ingalunda avser att acceptera de nya reglerna. De har också ett kraftigt vapen i sina händer – vetorätten mot hela budgeten och coronastödspaketet.
”Vi har lyckats skapa en länk mellan EU-pengar och respekt för rättsstaten i medlemsländerna”, sade finske Petri Sarvamaa, konservativ Europaparlamentariker och en av parlamentets två huvudförhandlare, när förslaget presenterades.
Vad man kommit överens om är en ny mekanism som från och med nästa år gör det möjligt för EU att dra in stöd till medlemsländer som inte efterlever alla grundläggande demokratiska rättigheter och skyldigheter.
EU har tydliga regler för vad ett aspirerande medlemsland ska uppfylla för att få komma in i unionen, inte minst vad gäller rättssäkerhet, domstolars oberoende, regelverk mot korruption och skydd av minoriteter. Ett medlemsland som därefter bryter mot EU:s krav kan – i princip – bestraffas, rent av uteslutas.
Kruxet är att åtgärder och sanktioner måste beslutas med absolut majoritet av medlemsländerna, minus det land åtgärden gäller. Mycket riktigt blockerar Polen och Ungern gemensamt därför alla försök att beivra de två ländernas allt mer illiberala och auktoritära inrikespolitik.
Men under förhandlingarna om unionens långtidsbudget och det gigantiska coronapaketet föreslog ordförandelandet Tyskland detta krav på att följa rättsstatens principer för att EU-pengar ska betalas ut. Enligt EU:s regler kan beslut om minskade utbetalningar tas med kvalificerad majoritet, alltså fortfarande under krav på stor samstämmighet, men utan att någon medlem har vetorätt.
Polen och Ungern har givetvis protesterat. Under söndagen skrev Ungerns premiärminister Victor Orbán på Twitter att han avsåg att lägga in sitt veto mot budgeten om utbetalningsreglerna blir verklighet.
De två länderna har redan tidigare hotat att fälla både EU:s gigantiska långtidsbudget och det nästan lika stora coronahjälpspaketet om utbetalningar villkoras med krav på skydd av demokratiska fri- och rättigheter. De kommer alltså knappast att lättvindigt acceptera de nya kraven.
Måndagens datum är på flera sätt förknippat med Europas mörka historia. Det tyska kejsardömets sammanbrott, Hitlers ölkällarkupp i München, Kristallnatten och Berlinmurens fall inträffade alla den 9 november och påminner om ett svunnet Europa som i ett nära förflutet hölls i diktaturers och totalitära regimers grepp.
Årsdagen är en god påminnelse om att demokratiska fri- och rättigheter inte kan tas för givna och ständigt måste försvaras. Också i den europeiska unionen.
Gå till toppen