Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Evelyn Schreiber: Mer själviskhet hos ungdomar, kanske?

FOTO: Helena Landstedt/TTBild: Helena Landstedt/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Under måndagen presenterade regeringen och Folkhälsomyndigheten ett nytt förbud mot allmänna sammankomster med fler än 8 personer, för att stoppa den explosionsartade smittspridningen i landet. Anledningen till de drastiska åtgärderna är, enligt statsminister Stefan Löfven (S), att alldeles för många har börjat slappna av.
En mätning av Ungdomsbarometern visar att majoriteten av unga, som fortfarande ses hänga på stan med kompisar och dra iväg på hemmafester, inte är oroliga för att själva smittas av corona.
Det är inte så konstigt med tanke på att unga som drabbas av viruset oftast uppvisar milda eller inga symptom alls. Det bästa argumentet för att få dem att stanna hemma har därför varit mer utav en vädjan om att visa hänsyn till andra, att vara osjälviska. Tänk på Mormor, har det låtit.
I själva verket visar ny forskning att det kanske är mer själviskhet vi borde efterfråga från unga – om än en annan sorts än den som syns på nattklubbsgolven. Under året har flera studier publicerats om virusets olika långsiktiga hälsoeffekter.
Covid-19 har kopplats samman med alltifrån en förhöjd risk för hjärtmuskelinflammation och blodproppar till psykisk ohälsa och olika autoimmuna sjukdomar.
Men det är inte bara de med svårast coronasymptom som är i farozonen. Forskningen antyder att även människor med en mild släng av viruset löper risk för följdsjukdomar och långlivade negativa hälsoeffekter. WHO varnar för att unga och människor i låg riskgrupp är långt ifrån skonade.
En ny brittisk undersökning visar till exempel att bland unga personer med covid-19 uppvisar nästan 70 procent påverkan på ett eller flera organ fyra månader efter att de först insjuknat.
Studien är liksom många andra begränsad, och det är fortfarande för tidigt att dra några slutsatser om virusets långvariga hälsoeffekter. Men resultatet går i linje med liknande forskning och det som läkare har varnat för i månader: Det här viruset tycks påverka hela kroppen på människor i alla åldrar, på sätt som vi fortfarande inte förstår.
Många ungas slappa inställning till Folkhälsomyndighetens uppmaningar kopplas samman med en riskomedvetenhet och känsla av odödlighet som hör ungdomen till. Och kanske har Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, också rätt i att många unga behöver restriktioner istället för rekommendationer för att veta hur de ska bete sig under den här pandemin. För dem torde de nya förbuden vara välkomna.
Med ny forskning behöver också informationen till allmänheten anpassas. För att minska smittspridningen i samhället, och skydda äldre och riskgrupper, måste unga nu mer än någonsin börja ta ansvar. Men det handlar inte bara om att tänka på Mormor, utan om att få fler, oavsett ålder, att skydda sig från det här viruset. Det som ter sig som en lätt förkylning kan nämligen, om det vill sig illa, få livslånga konsekvenser.
Gå till toppen