Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Det är dags för en demokratisk ekonomi.”

Att förorda kooperativa företag är inte en höger-vänster-fråga. Det är en demokratifråga. En mångfaldsfråga. Det skriver Rebecka Le Moine, språkrörskandidat för Miljöpartiet.

Coronapandemins följder hotar att förstärka dagens auktoritära tendenser i världen. Sverige behöver göra precis tvärtom och satsa på ett rättvist samhälle som håller ihop, skriver Rebecka Le Moine.
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Coronapandemin har fortfarande Sverige i sitt grepp, och faran är långt ifrån över. Viruset har blottlagt brister isamhälletsom inte är uppenbara i goda tider. Det är lätt att känna ilska över att några av de största svenska börsbolagen delat ut miljarder kronor till sina aktieägare, samtidigt som de korttidspermitterar personal och tar emot bidrag från staten. Politiker i alla partiermåste lära av det här och andra finansiella kriser.
En slutsats Frankrike drog efter finanskrisen 2009 var att ge bättre förutsättningar för kooperativa företag genom kraftfulla politiska satsningar. Samma slutsats drog Finland när landet nådde en arbetslöshet på 20 procent.
Kooperativa företag har visat sig överleva i högre grad genom lågkonjunkturer än andra, konventionella, företagsformer.
Kooperativa företag bygger på en tydlig idé om hållbarhet, långsiktighet och rättvisa.
I många länder är det vanligt med kooperativa företag. Sverige sticker ut vid en internationell jämförelse – här är kooperativ sällsynta.
I Sverige, som präglas av en polariserad uppdelning i offentlig sektor och privat företagande, arbetar bara en halv procent i kooperativa företag. Det kan jämföras med USA, där 10 procent eller 14 miljoner människor arbetar i kooperativa företag.
Att det finns så få kooperativa företag i Sverige beror sannolikt på att det finns många missuppfattningar kring företagsformen. Kooperativ handlar inte om löntagarfonder, förstatligande eller planhushållning. Både aktiebolag och kooperativ är inordnade i marknadsekonomin.
Att förorda kooperativa företag är inte en höger-vänster-fråga. Det är en demokratifråga. En mångfaldsfråga.
Medan aktiebolag är kapitalägda, är arbetskooperativ personalägda. Din möjlighet att påverka beror inte på hur mycket kapital du äger, utan om du jobbar i företaget. Arbetskooperativen styrs av den arbetande personalen efter den representativa demokratins principer och företagets vinst går till medarbetarna. Att ha en demokratisk struktur även på arbetsplatsen har, enligt en kunskapssammanställning som Töres Theorell har gjort, visat sig leda till nöjdare personal och enligt ekonomiprofessorn Virginie Pérotin lägre personalomsättning, genom mer stabila löner. Enligt henne kan arbetskooperativ vara lika ekonomiskt bärkraftiga och innovativa som konventionella företag, men till skillnad från konventionella företag är löneskillnader lägre inom arbetskooperativ.
Arbetskooperativ är ofta resurseffektivare än konventionella företag eftersom överskott inte går att åstadkomma genom låga löner och dålig arbetsmiljö utan bara genom bästa möjliga användning av de resurser som står till buds.
Att arbetskooperativ styrs av de anställda gör att de har ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv istället för att prioritera kortsiktiga vinster inför kommande kvartalsrapport. Det är också en orsak till att arbetskooperativ bättre kan uthärda ekonomiska kriser. Där ett kapitalistiskt företag avskedar anställda för att spara pengar och putsa siffrorna, kan ett arbetskooperativ dra ned de anställdas löner och låta dem behålla sina arbeten.
I Sverige är kunskapen om arbetskooperativ låg, kanske beroende på den polariserade arbetsmarknaden och för att detta förbises i utbildningssammanhang. Det finns också många onödiga hinder för den som vill vara verksam i ett arbetskooperativ.
Politiker måste satsa på att höja kunskapsnivån kring vad arbetskooperativ innebär, och avsätta pengar till forskning om arbetskooperativ i Sverige.
En statlig offentlig utredning behöver också ta fram en juridisk definition av kooperativa företag och från politiskt håll behöver en investeringsfond för arbetskooperativ tillsättas. Från den skulle kooperatörer kunna låna för att starta sina företag.
Coronapandemins följder hotar att förstärka dagens auktoritära tendenser i världen. Sverige behöver göra precis tvärtom och satsa på ett rättvist samhälle som håller ihop. Det är hög tid för en demokratisk ekonomi. Arbetskooperativ är ett sätt för att nå dit.
Rebecka Le Moine (MP), riksdagsledamot och språkrörskandidat
Gå till toppen