Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Poliserna: ”Vi är en extremt utsatt yrkesgrupp”

Coronapandemi eller inte – brottslingar måste gripas, ordning upprätthållas och människor i nöd få hjälp. Och då går det inte alltid att hålla avstånd, som polis. – Vi tvingas in i situationer hela tiden och vet om att vi är en extremt utsatt yrkesgrupp, säger polisen Pär Lundh.

Pär Lundh, yttre befäl och gruppchef i Farsta sanerar polisbilen – något som ska göras efter varje pass för att minska risken för smittspridning.Bild: Janerik Henriksson/TT
I garaget under polisstationen i Farsta i södra Stockholm ser förrådet med utrustning inte riktigt ut som förr. Två bord är fullbelamrade med flaskor med handsprit, rengöringsmedel, handskar, munskydd och färdigpackade sanerings-kit. Allt förberett för att skydda de poliser som ska ut i yttre tjänst – och för att skydda de många medborgare de träffar under varje pass.
Minst lika orolig som polisassistenten Anna Höglund är för att smittas själv av coronaviruset är hon för att bli en sorts ”superspridare”.
– Jag vill inte bli någon smittspridare för att vi rör oss bland olika grupper och personer i samhället. Vi ska göra allt vad vi kan för att inte börja sprida runt det bland folk, i och med att man träffar väldigt många människor, bara under ett arbetspass, säger hon.
Polisen är en samhällskritisk verksamhet. Det innebär att den måste fungera även vid en allvarlig kris, som att många medarbetare blir sjuka samtidigt. Coronapandemin har i vissa delar förändrat arbetssituationen för Anna Höglund och hennes kollegor i yttre tjänst. Efter varje pass ska numer polisbilen saneras. De tänker på att hålla avstånd när de möter människor.
Men det är inte alla gånger det går att skydda sig fullt ut som polis, som när det ska gå snabbt och man fysiskt måste ingripa mot en person. Eller när polisen måste hjälpa en människa i nöd.
– Om man åker på hjärtstopp exempelvis, när man ska in i lägenheter och vårda folk, då kan man känna att ”jag vet ingenting om den här personen”. Ska man gripa någon kan man ju ändå ha en dialog, och många säger då om de haft hosta eller feber, säger Anna Höglund.
Vid tillfällen när polisen vet att de ska träffa en coronasmittad person har de särskild skyddsutrustning på, med bland annat skyddsmask. Dessutom åker man till en saneringsstation efteråt, där en strukturerad avklädning sker och kläder och bil tvättas.
– Vet man att en person har covid har man hunnit förbereda sig. Då har vi ju skydd på oss och sanerar oss efteråt, säger Pär Lundh, yttre befäl och gruppchef i Farsta lokalpolisområde.
– Värre är när man hanterat en person väldigt nära, vi kanske har fått blod och kroppsvätskor på oss, och så får man veta efteråt att den här personen hade konstaterad smitta. Det är svårare att hantera, fortsätter han.
Sedan pandemin drog i gång har det rapporterats om flera fall där poliser hotats med corona av personer de ingripit emot, och blivit hostade på. Även Anna Höglund har flera gånger hört den typen av hot. Men det förekommer också att människor av omtanke varnar för att de har symptom.
– De ber om ursäkt och säger att bara så ni vet så har jag hostat de senaste dagarna. Det visar på någon sorts solidaritet i samhället, säger Pär Lundh.
– Och en del som haft corona och har antikroppar har sagt det, så det finns både och, fyller Anna Höglund i.
Både Anna Höglund och Pär Lundh ger ett väldigt lugnt intryck när det kommer till smittorisken. Det kan ha att göra med att poliser är vana vid att hantera farliga situationer, det kommer liksom på köpet med yrket.
– När folk springer ifrån, förväntas vi gå in. Människor ringer oss av en anledning, för att de vill ha hjälp. Och jag har aldrig upplevt att det är någon som inte velat åka på någonting, utan vi gör vårt jobb oavsett, säger Pär Lundh.
Nu ökar återigen smittspridningen och för det finns färdiga planer inom polisen, enligt Kristin Sylten, biträdande kommenderingschef gällande corona i region Stockholm.
Skulle det bli så att många poliser insjuknar på samma arbetsplats kan personal styras om, eller så går det att förstärka mellan polisregionerna.
– Om det blir riktigt kritiskt så handlar det om att prioritera, och vi har prioriteringar klara. Vi har planerat för att det kan bli värre, säger Kristin Sylten.
I en osäker tid är det viktigt för tryggheten att det märks att polisverksamheten fungerar, tror hon.
– Pandemin innebär en oro i samhället och då är det viktigt att vi bidrar till att skapa en trygghet, att vi finns där. Att vår planering är god och att vi är beredda.
Fakta

Särskild händelse

I mitten av mars beslutade Polismyndigheten att corona ska räknas som en nationell särskild händelse.

Polisen kan besluta om särskild händelse vid en plötslig, oförutsedd eller inplanerad händelse som inte den ordinarie verksamheten är anpassad för. Det kan handla om naturkatastrofer, terrordåd, demonstrationer eller statsbesök.

Den särskilda händelsen hanteras utanför den ordinarie verksamheten, med en speciell organisation. Där ingår alltid en kommenderingschef och och en stab.

Exempel på tidigare nationella särskilda händelser är Barack Obamas statsbesök 2013, flyktingströmmen 2015 och terrordådet på Drottninggatan 2017.

Källa: Polisen

Gå till toppen