Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Att förlora med stil är livsviktigt.

Donald Trump vägrar att medge valförlusten.Bild: Patrick Semansky
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Donald Trump beordrade i veckan en rejäl minskning av USA:s trupper i Afghanistan och Irak. Det ligger visserligen i linje med ett av hans tidigaste vallöften, men väckte protester även inom hans eget republikanska parti. Senatens majoritetsledare Mitch McConnell varnade Trump för följderna och det gjorde, enligt flera medier, även tidigare försvarsministern Mark Esper.
Men den senare fick sparken av Trump strax efter valet som presidenten fortfarande vägrar erkänna att han förlorat.
Tankarna leds till vad tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M) skrev inför presidentvalet i Dagens industri. Han varnade för att en seger för Joe Biden skulle kunna leda till politisk obstruktion.
"Jag skulle dessvärre tro att det är påtagligt sannolikt att man då kommer att försöka att bränna broar för en inkommande Bidenadministrations möjligheter att genomföra sin politik på viktiga områden."
Utrikespolitiskt har Trump särskilt stora möjligheter till detta, påpekade Bildt. Så är det i sådant perspektiv som trupptillbakadragandena bör ses?
Hur som helst råder det inga tvivel om att Trump försöker försvåra för Biden på det inrikespolitiska planet.
I strid med traditionen har den tillträdande presidentens personal nekats tillgång till säkerhetsklassad information, lokaler och offentliga medel till löner. Än värre är att Trump vägrar godkänna att departement och myndigheter samarbetar med Bidens stab i frågor som rör fortsatt hantering av covid-19. Detta trots att det nu måste utformas strategier för vaccinering av befolkningen. Vid en pressträff härförleden konstaterade Biden själv krasst vad den taffliga överlämningen riskerar att leda till:
"Fler människor kan komma att dö om vi inte samordnar arbetet."
Det är långt mellan USA och Sverige – inte minst politiskt. Men det kan ändå vara lockande att jämföra turerna kring makten efter val här och där.
Valförlusten för den borgerliga alliansen 2014 mynnade ut i decemberöverenskommelsen. Den höll visserligen inte ens ett år, men var tänkt att underlätta styrandet av landet under mer än en mandatperiod – oavsett vilka som satt i regering.
Den utdragna och svåra regeringsbildningen efter valet 2018 lyckades i sin tur först då S, MP, C och L enats om januariöverenskommelsen. De båda senare partierna gick till val med önskan om en borgerlig regering, men tog med kompromissen likväl ansvar för att landet skulle kunna styras.
Till saken hör att båda dessa överenskommelser räknas till de mest utskällda inom svensk politik. De har framställts som principlösa, alltför taktiserande eller rentav odemokratiska. Att alla inte älskar dem går att förstå, men i rådande lägen var de ändå rimliga alternativ.
Trump ger nu exempel på hur motsatsen till politisk pragmatism ser ut. Det ger en påminnelse även till partier i Sverige:
Efter valmotgångar är det inte bara klädsamt att släppa prestigen, försöka bidra till lösningar och se till landets bästa. Det kan vara livsviktigt att förlora med stil.
Gå till toppen