Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Två senatorer från Georgia kan styra Bidens styre.

Raphael Warnock och Jon Ossoff är utmanare till Georgias två viktiga platser i USA:s senat.Bild: Brynn Anderson
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Om USA:s näste president Joe Biden ska kunna regera med stöd av kongressen eller inte avgörs under tisdagens extra senatorsval i delstaten Georgia. I vågskålen ligger vilket av de två partierna, Demokraterna eller Republikanerna, som ska vinna majoritet i kongressens överhus, senaten.
Det viktiga valet genomförs också mot bakgrund av en avgående president som skamlöst med lock och med pock ideligen framhärdar med att påverka resultatet från presidentvalet i november.
Vid valet den 3 november uppnådde inte de två republikanska kandidaterna David Perdue och Kelly Loeffler eller deras demokratiska motståndare Jon Ossoff och Raphael Warnock de minst 50 procent av rösterna som delstatens regler kräver.
Georgia var en av de viktiga vågmästarstater där avgående president Donald Trump förlorade.
Ända sedan valnatten har han gjort åtskilliga, men helt fruktlösa, försök att via domstolar och påverkanskampanjer mot såväl politiker som tjänstemän få resultatet ändrat. Senast i lördags försökte presidenten i ett timslångt samtal till delstatens högste valansvarige, partikamraten Brad Raffensperger, åter påverka valresultatet. I samtalet, som spelades in och läcktes till media, ömsom vädjar och ömsom hotar den avgående presidenten att delstatens valövervakare ska ”hitta” de omkring 11 800 röster som skilde kandidaterna åt. Till skillnad från många republikanska toppolitiker före honom vägrade den politiskt tillsatte tjänstemannen Raffensberger blankt att tillkomma presidentens odemokratiska krav.
”Med all respekt, herr Trump, vad ni säger är helt enkelt inte sant”, skrev han i en kommentar på Twitter när samtalets innehåll blivit känt.
Trumps omdömeslösa agerande visar att han fortfarande vägrar erkänna sig besegrad. Det ökar även farhågorna att han avser att fortsätta sin destruktiva politik långt efter sin avgång, kanske till och med för att satsa på en återkomst i valet 2024.
De två senatsplatserna i Georgia avgör hur tillträdande presidenten Joe Biden kan regera USA under de kommande två åren. Demokraterna har redan en liten majoritet i representanthuset, men i senaten står det 52-48 till Republikanernas fördel. En dubbelvinst i Georgia för Demokraterna skulle innebära att läget utjämnades till 50-50 och eftersom blivande vicepresidenten Kamala Harris samtidigt blir senatens talman och därmed har utslagsrösten, skulle Biden kunna regera med ett litet, men avgörande, stöd från kongressens båda kamrar.
Blir de republikanska kandidaterna valda stundar emellertid två besvärliga politiska år för Biden. USA:s maktdelningssystem ger kongressen stort inflytande över inrikespolitiken. Under president Obama utvecklades också en osund obstruktionspolitik som ledde till att centrala regeringsfunktioner som budgetarbetet gick i stå och som flera gånger hotade att stänga ner statsförvaltningen. Senatens majoritetsledare Mitch McConnell hotade också redan förra våren att återuppta taktiken från Obamaåren att fördröja eller rent av vägra behandla utnämningar till höga regeringsposter och domare om Trump förlorade.
Mycket hänger alltså på de två stolarna i senaten som ska tillsättas under tisdagen. Oavsett vem som till slut segrar måste de två vinnarna dessutom skyndsamt ta sig till huvudstaden för att delta när kongressen dagen efter ska fastställa elektorskollegiets resultat som gör Joe Biden till USA:s 46:e president.
Den processen är en formalitet, men hur maktbalansen i senaten ser ut avgör emellertid om Biden kan börja regera på sitt program och genomföra sin politik. Eller om han tvingas göra det med mindre effektiva så kallade presidentdekret, motarbetad av en fientlig senat.
USA må ha undkommit ytterligare fyra år under president Trumps kaotiska och destruktiva ledarskap. Men om det öppna krig mellan lagstiftarna och presidenten som präglade Obamas sista år återkommer får även det följdverkningar långt över landets gränser. Dessutom under en rådande pandemi som bara i USA skördar tusentals liv var dag.
Väljarna i Georgia håller därmed ett viktigt avgörande i sina händer.
Gå till toppen