Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Sista ordet inte sagt om Estoniahaveriet.

Dokumentären visade på att fyra meter högt och dryga metern brett hål i skrovet på Estonia.Bild: DPLAY/TT
Detta är tidningens huvudledare. HDs hållning är oberoende liberal.
Nej, det var mer av ett skrämskott när Ekot under torsdagen rapporterade att KU, konstitutionsutskottet, uppmanats av riksåklagaren att pröva om de tidigare ministrarna Ingvar Carlsson (S), Carl Bildt (M) och Mona Sahlin (S) borde åtalas för brott i samband med Estoniakatastrofen i september för 27 år sedan.
Riksåklagarens anmodan grundade sig på anmälningar från anhöriga som kommit in efter sändningen av den uppmärksammade dokumentären Estonia - fyndet som ändrar allt den gångna hösten. Där avslöjades tidigare okända sprickor i fartygets skrov, bland annat ett fyra meter högt och dryga metern brett hål.
KU är en del av riksdagens kontrollmakt och har som sådan till uppgift att granska hur regeringen sköter sig. Att riksåklagaren vände sig till utskottet beror på att utskottets ledamöter har rätt att ta del av samtliga regeringens handlingar, också sådana som är hemligstämplade.
KU kunde dock, tycks det, snabbt avvisa ärendet. Preskriptionstiden för eventuella brott skulle sedan länge ha löpt ut.
Dokumentären om Estonia har rivit upp gamla sår. Konspirationsteorier har sannerligen inte saknats. Men att det fanns skador på skrovet har tidigare inte varit känt. Därför är det bra att den snabba förlisningen återigen undersöks och att det nu pågår flera parallella granskningar.
Estonias haveri kostade 852 människor livet. Förundersökningen om brott lades ned av åklagare 1997. Beslutet överklagades i olika instanser, men fastställdes av riksåklagaren år 2000. I november i fjol fick emellertid en kammaråklagare vid Riksenheten för organiserad och internationell brottslighet i uppdrag att undersöka om det finns skäl att återuppta förundersökningen från 1990-talet. Strax före jul begärde också Statens haverikommission tillsammans med sina systermyndigheter i Estland och Finland att den så kallade gravfridslagen ska ändras så att det blir möjligt att göra dykningar vid vraket. Sedan den 1 juli 1995 gäller en speciallag som förbjuder sådana undervattensundersökningar. En ändring har aviserats under innevarande halvår.
Snart kommer Statens haverikommission även att inleda sina intervjuer med överlevande från Estonia. Det är besynnerligt, en grov blunder, att detta inte skett tidigare. Så har till exempel Kent Härstedt, före detta riksdagsledamot och överlevande, aldrig formellt hörts om sina observationer under olycksnatten.
Det är möjligt att vare sig intervjuerna eller den undersökning av skrovet som planeras levererar några nya sanningar eller ger skäl att tro annat än att just ett trasigt bogvisir var orsaken till förlisningen. Men taffligheten i det sätt som utredningen sköttes, det faktum att man inte ens intervjuat överlevande och uppgifterna om att militärt material tidigare hade fraktats på Estonia gör det väl värt ansträngningen och kostnaderna - de pekuniära liksom de mänskliga - att göra en förnyad prövning. Även om inga brott skulle vara begångna.
Gå till toppen