Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Pernilla Ström: Försvarsförmåga byggs av oss alla.

Lena Hallin, generalmajor och chef för Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.Bild: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Man skulle kanske vilja tro att en militärteoretiker från kavalleriets och musköternas tidiga 1800-tal inte har mycket att tillföra dagens debatt om försvarsstrategier och militär förmåga. Men det är fel, visade Carl Bildt, när han vid Folk och Försvars digitala rikskonferens citerade Clausewitz och påminde om att konflikt handlar om att bryta ned motståndarens politiska vilja.
Om det förr rådde en ganska klar skillnad mellan krig och fred är gränsen i dag - i gråzonernas, hybridkrigföringens och påverkansoperationernas tid - betydligt mer flytande. Och om det tidigare handlade om att bryta ned motståndarens vilja genom att ösa bomber över befolkningen, är arenorna i dag så många fler och mer komplexa. Den snabba tekniska utvecklingen, digitaliseringen och AI har radikalt ändrat spelplanen och möjligheterna för en angripare med maktambitioner långt utanför de egna territorialgränserna.
I takt med att den internationella regelbaserade ordningen har utmanats av stormakter som Ryssland och Kina och - under president Donald Trump även av USA - har säkerhetsläget för mindre länder som Sverige skärpts.
Ett 15-tal länder bedriver enligt Säkerhetspolisen avancerat spionage mot Sverige. Dagligen utsätts myndigheter och företag för cyberattacker av hackare - statligt eller kriminellt orkestrerade - som söker komma över säkerhetsklassat eller känsligt material.
Demokratiska val har utsatts för påverkansoperationer av främmande makt som velat orsaka söndring och splittring. Stormakters arrogans, den starkes rätt, förnekanden och lögner - där den angripne kanske inte ens vet säkert om man blivit angripen och i så fall av vem - skapar misstro och förvirring, bidrar till att bryta ner den politiska viljan.
Det var länge sedan försvaret av Sverige var en angelägenhet främst för Försvarsmakten. Sveriges försvarsförmåga bestäms inte bara av försvarsanslagens storlek, personella och materiella resurser eller militära spetskompetenser. Den bestäms i hög grad också av hela det civila samhället, av företag och privatpersoner - av hur väl vi till exempel skyddar våra it-system mot intrång, säkrar att trojaner inte placeras bakom brandväggar eller att känsliga uppgifter läcker ut i orätta händer.
Chefen för Must - den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten - Lena Hallin var sylvass i sin analys av de växande omvärldshoten och i sin vidräkning med egenintressena som inte vill inse att de är en del av angreppspunkterna. Udden var riktad inte minst mot näringslivet och aningslösa företagsledare som i sin hunger efter direktinvesteringar och avsättningsmarknader utnyttjas av regimer i antagonistiska syften.
Det finns skäl att diskutera den överprövning av utländska företags förvärv av svenska tillgångar som säkerhetstjänsten vill ha. Men det vore en oförlåtlig dumhet att negligera att auktoritära stater som Kina och Ryssland inte drar sig för att utnyttja alla redskap i verktygslådan, alla funktioner i sina samhällen, för att skaffa egna maktpolitiska fördelar.
Gå till toppen