Etnologen Susanne Lundin är professor vid Lunds universitet och sitter i Kungliga vetenskapsakademiens expertgrupp för coronapandemin. Hon håller också i ett forskningsprojekt som kartlägger hur svenskar söker sig till oseriösa webbsidor och beställer påhittade läkemedel för att rädda sig från smittan.

För många handlar det om ett försök att få kontroll över något som inte går att styra, säger hon.

– Tänk bara på hur alla bunkrade toapapper. Det är en väldigt grundläggande mänsklig egenskap att vi behöver ha kontroll över våra liv, även om det bara är genom att handla toapapper. Det är en flockmentalitet som tar över: ”se hur tomt det är i hyllan, andra har köpt så det måste jag också göra”.

Det är liknande mekanismer som gör att många söker sig till tveksamma auktoriteter och handlar falska läkemedel för att dämpa oron över coronapandemin, säger hon.

Fram till för några årtionden sedan levde vi alla i ett samhälle som präglades av tydliga maktstrukturer och auktoriteter som inte kunde ifrågasättas. I dagens samhälle ska alla i demokratisk anda få sin röst hörd – även när de inte vet vad de pratar om, säger Susanne Lundin.

– Det handlar väldigt mycket om individualiseringen av samhället. Även i sjukvården ska du göra aktiva val och ansvaret läggs mer och mer på individen. Då är det kanske inte så konstigt att man inte går till doktorn utan kollar på nätet. Nätet och sociala medier har blivit en auktoritet i sig.

Forskaren Johanna Nurmi vid Åbo universitet i Finland har intervjuat finska föräldrar som valt att inte låta vaccinera sina barn. Många av dem litar inte på hälsovården, myndigheterna och läkemedelsindustrin, berättar hon.

– Misstron kan ha uppstått steg för steg, exempelvis på grund av kontakt med alternativ medicin och alternativa hälsouppfattningar, eller mycket snabbt, genom konstaterad eller misstänkt biverkning av vaccin.

Misstänksamheten mot hälsovården har ofta ökat när föräldrarna upplevt att deras oro inte tas på allvar, och denna misstro var den vanligaste anledningen till att intervjupersonerna fått en mycket kritisk inställning till vaccin. Konspirationsteorier gällande vacciner hade en relativt marginell roll bland hennes intervjupersoner.

Forskningsresultaten tyder på att den hårda kärnan av ideologiska så kallade antivaxxare är relativt liten, även om den kan vara högljudd, särskilt i sociala medier. Men många som är skeptiska till traditionella auktoriteter letar sig fram till alternativa sanningar som de snart litar blint på, säger Lundaforskaren Susanne Lundin. De vill helt enkelt hitta på något att tro på.

– Olika alternativa rörelser kan lätt bli fundamentalistiska och gå över till konspirationsteorier. Man går in i något som man känner är bra, men det kan ta överhand över hela ens liv, så att man ser hela världen bara med de här glasögonen.

Att man har betänkligheter kring vacciner är i sig inget märkligt utan helt naturligt, säger Susanne Lundin.

– Alla är vi väl på något vis vaccintvekare, såvida att vi inte helt blint tror på alla vetenskapliga rapporter. Men man får tänka på det stora perspektivet, och att man inte bara låter sig vaccineras för sin egen skull, utan för hela samhällets.

De flesta låter sig bevekas av faktaargument, men det finns en hård kärna vaccinmotståndare som inte lyssnar på det örat. Skalan är glidande, men för tydlighetens skull kan det vara bra att prata om vaccintvekare, vaccinkritiska och antivaxxare.

Falska mediciner och hur de sprids är ett ämne Susanne Lundin länge har forskat i. I länder med utbredd fattigdom säljs de på marknader, i Sverige mest på nätet. Och ett pågående forskningsprojekt visar att många svenskar söker hjälp mot covid-19 på tveksamma webbplatser.

– Det är ju väldigt inne att man ska ”bygga upp immunsystemet” mot covid-19 i stället för att vaccinera sig. Vi har sett att det är många unga kvinnor som söker den typen av information. Vi ser också en tendens att de som har minst förtroende för myndigheter är inne på den typen av sidor.

Sifo-undersökningar som gjorts i samband med forskningsprojektet tyder på att det också är många män i övre medelåldern, en hel del sverigedemokrater och kristdemokrater, samt många högutbildade, som är inne på oseriösa läkemedelssidor.

– Men det är ett ganska litet underlag än så länge, vi får avvakta innan vi kan säga något ordentligt. Det enda vi vet är att det är väldigt många människor som är ute på nätet och söker detta. Om man extrapolerar så är det nog kring en miljon svenskar som sökt på sajter som kan vara riskabla.

En färsk Sifo-undersökning, som Expressen beställt, visar att fyra av tio SD-väljare säger nej till vaccinering eller är tveksamma, medan 83 procent av alla vuxna i Sverige tänker vaccinera sig. Många tidigare undersökningar har visat att SD-väljare generellt har låg tilltro till myndigheter.

Alla som letar efter mirakelkurer mot covid-19 är inte nödvändigtvis vaccinmotståndare, men hur ska man nå ut med vetenskapligt grundad information till dem som inte litar på vaccinerna eller till och med tror att de ingår i en världsomfattande konspiration av läkemedelsbolagen?

Det är inte lätt, säger Susanne Lundin.

– Man kan inte bara informera bort rädsla och konspirationsteorier. Det handlar om normer, värderingar och människosyn. Jag har genom åren arbetat med många medicinare och politiker som utgår från att man bara ska tala om för folk att de inte behöver vara rädda. Men så funkar det inte, man måste ta folks oro på allvar.

Vad kan man göra åt att folk okritiskt litar på konstiga saker de hittar på nätet?

– Det räcker inte att myndigheter läggar ut informationspaket på sina hemsidor, för vem läser det? Det är en grundläggande fråga om ett kritiskt förhållningssätt som ska in i skolan, insupas med bröstmjölken.

Men på kortare sikt, nu när vi är mitt i en pandemi?

– När myndigheterna går ut med budskap om att man ska tvätta händerna och hålla avstånd, varför säger man inte också att man ska vara försiktig när man är ute på sociala medier? Det gör man i många andra länder och det förvånar mig att man inte gör det i Sverige.