Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsarbrev om amorteringskrav och blankning.

Detta är ett läsarbrev. Åsikterna är skribentens egna.
Som buffert är en årslön på banken betydligt bättre än ett tvångssparande i bostaden. Låt därför eventuella amorteringar bestämmas lokalt - av banken och låntagaren i samråd - inte som tvingande påbud från Finansinspektionen. Så stod det i huvudledaren, som får mothugg i ett läsarbrev.
Heidi Avellan
Amorteringskrav är rätt.
Enligt huvudledaren (31/1) vore det fel att återinföra amorteringskraven. Under en pandemi är amortering säkert en ekonomisk prövning för många hushåll. Men i ett normalläge är amorteringsreglerna till nytta.
Annars har hushållen råd att låna mer, vilket leder till en ökad privat skuldsättning. Sverige ligger på andra plats i Europa gällande privat skuldsättning, med en skuld på 39 000 euro per invånare (december 2019). Italien med sina dåliga statsfinanser hade en privat skuldsättning per invånare med 10 000 euro, alltså en fjärdedel av svenskarnas. I Sverige är det invånarna som är skuldsatta och i Italien är staten högt belånad.
Den som starkast bidrar till att öka den privata skuldsättningen är bostadspriserna. För drygt 40 år sedan var jag och min fru spekulanter på en lägenhet på Lugnet i Malmö och vi kunde köpa en fyra på 100 kvadratmeter för 50 000 kronor och normalhög månadsavgift. 50 000 kr motsvarade då en halv årsinkomst för en byggnadsarbetare. Några kvarter från Lugnet byggs idag polishuset på Davidhallstorg om till bostäder och där kostar en fyra 4–7 miljoner kronor. Kostnaden för en lägenhet överstiger vida en halv årsinkomst för en byggnadsarbetare.
Vad är anledningen till denna kraftiga prisstegring? Byggkostnaderna kan väl inte ha ökat i samma takt som bostadspriserna, med de tekniska framsteg som gjorts de senaste 40 åren. Priserna står i förhållande till vad marknaden är beredd att betala eller med andra ord hur mycket boendekostnad ett hushåll orkar med. Den förmågan påverkas av att man inte behöver amortera. Med dagens låga räntor förstärks denna tendens. Ett amorteringskrav skulle bromsa den olyckliga utvecklingen. Det stora problemet med de ökande bostadspriserna uppstår när räntorna stiger, vilket de naturligtvis kommer att göra. Då kan kostnaden för att bo bli oöverstiglig för många. Hade de amorterat under ett antal år hade den varit lägre och likaså det pris de måste betala för sin bostad.
Amorteringsreglerna är till nytta för både invånarna och statsfinanserna.
 För att citera en känd Persson: den som är satt i skuld, är icke fri.
Bengt-Göran Svensson
Förbjud blankningen.
”Börsen är trots allt inte främst en tummelplats för spekulation utan en mötesplats för finansiering av idéer och innovation”, skriver Pernilla Ström (31/1). Ingenting kunde vara mer fel. Börsen är ett slagfält i kriget om vår överlevnad.
Ström beskriver hajpen kring Game Stop, där ”småsparare via olika chatforum går samman” mot Wall Street. ”Romantiskt”, skriver Ström, och det omdömet går att instämma i. Om nu beskrivningen vore sann. Det är korrekt att småsparare gått samman och försökt knäppa börsens dignitärer på näsan. Men sedan stod slutstriden mellan de rika och de rikaste. Småspararna hade inte råd att vara med i den leken.
Exemplet Game Stop är ett exempel på en sjukdom: blankningen, där man kan sälja aktier man inte äger för att sedan spekulera i det man inte äger, för att sedan kunna dra in vinster. När blev det moraliskt att sälja något man inte äger? Efter finanskrisen 2008 ansåg dåvarande finansministern Anders Borg (M) och flera företrädare för näringslivet att systemet med blankning borde förbjudas. Men intressena bakom blankningen var för starka. Girigheten segrade.
Idag används blankningen för att föra krig mot klimatvänliga företag som elbilar och solenergi. Företeelsen kan knappast beskrivas i mildare termer än krig, där målet är att förgöra motståndaren. Angriparna är fossilindustrin, målen är de företag som skulle kunna bidra till att rädda klimatet och planeten.
Anders Jeppsson
Gå till toppen