Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Henrik Bredberg: Två helveten på jorden.

Ett av hundratusentals barn i hungerns Jemen.Bild: Issa Al-Rajhi
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Yngsta dottern talar engagerat om det rollspel om FN och det internationella system för fred och välstånd som hon och kompisarna spelar upp i skolan.
Kriget i Syrien går snart in på sitt tionde år. Inför tisdagens möte i FN:s säkerhetsråd manade Geir Pedersen, det särskilda Syriensändebudet, att den låsta fredsprocessen måste komma igång för att äntligen få ett slut på blodspillan.
Men rådet misslyckades. Än en gång ska Ryssland, den syriska regimens främsta allierade, ha blockerat förhandlingar.
Som om miljontals fördrivna och över 380 000 dödsoffer inte räckte.
Syrien, det värsta helvetet på jorden? Det beror nog på hur man räknar och resonerar.
I flera dagar har Ekots korrespondent Johan-Mathias Sommarström rapporterat från Jemen, där en vidrig konflikt härjar sedan 2015. Den saudiledda koalitionen ska ha genomfört fler än 22 000 flygattacker varav en tredjedel riktats mot bekräftat militära mål, övriga mot civila eller okända mål.
Reportern har träffat Hussein Ali, som förlorade sin fru och dotter i en attack mot en marknad där han sålde grönsaker. Han vittnar om mänskliga kroppsdelar som fick plockas ned ur omgivande träd. ”Stora tårar rullar okontrollerat nerför hans kinder”, säger reportern, som sedan möter en tvåmånaders flicka som väger bara ett och ett halvt kilo, vars hud är missfärgad av svälten. Hon är en av de 400 000 jemenitiska barn som när som helst kan dö av undernäring i det land där en blockad, krig, svält, sjukdomar och fattigdom fått FN att kalla detta "den farligaste platsen på jorden för ett barn”.
I hur många år till?
Antingen lär sig skolbarnen att FN-skrapan är de vackra talens – och cynismens – högborg. Eller lär de sig att Förenta Nationerna inte har det perfekta systemet för fred och välstånd – men att detta system är det bästa FN har.
Tills en yngre generation bygger förändring.
Gå till toppen