Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tobias Lindberg: Riksbanken gör rika rikare. Men vad gör riksdagen?

Riksbankschef Stefan Ingves.Bild: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.
Plötsligt händer det. I förra veckan stod en moderat veteran i riksdagen och varnade för växande ekonomiska klyftor.
"Hushåll med lån har gynnats och har lägre räntebetalningar. Banksparande har missgynnats och hushåll som äger bostad eller äger aktier har gynnats i förhållande till de som inte har några tillgångar", påpekade tidigare statssekreteraren Hans Lindblad.
Han är numera chef för Riksgälden och var i kammaren för att svara på frågor i finansutskottet. Och utvecklingen han beskrev har naturligtvis drivits på av Riksbankens ränte- och stödköpsbeslut. Men det var inte till riksbankschef Stefan Ingves, utan till politikerna, som Lindblad riktade sin varning:
"Blir fördelningen i ett samhälle för skev, då hämmar det tillväxten."
Som Svenska Dagbladet uppmärksammar instämmer såväl ledande moderater som socialdemokrater i Lindblads analys. Men varken M eller S vill se återinförd fastighets- och förmögenhetsskatt. Och den förändring av de så kallade 3:12-reglerna för fåmansbolag som finansminister Magdalena Andersson nu öppnar för skulle sannolikt göra mer ont för entreprenörerna än gott för den ekonomiska jämlikheten.
Ingves förklarade i onsdags att styrräntan väntas ligga kvar på 0 procent till år 2024. Om inget förändras politiskt lär den trend som Lindblad beskriver med andra ord hålla i sig under överskådlig tid.
"Penningpolitiken är inte särskilt väl lämpad att användas för fördelningspolitik och det är heller inte Riksbankens uppgift", står det i en ny penningpolitisk rapport.
Så sant – Riksbanken blev självständig 1999 för att kunna fokusera på att hålla penningvärdet stabilt. Det är en ordning som tjänat Sverige väl och ifrågasätts av få. Än så länge, vill säga. Fortsätter de ekonomiska klyftorna att växa är det nog bara en tidsfråga innan fler börjar kräva politisk styrning av Riksbanken igen.
Det är ett av många skäl till att söka bred enighet i riksdagen om att ta finanspolitiska grepp. När politiker från höger till vänster ser problemet med växande ekonomisk ojämlikhet måste de rimligtvis också kunna enas om handfasta åtgärder.
Gå till toppen