Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsarbrev om försvaret, kärnkraft, H22 och Ica.

Detta är ett läsarbrev. Åsikterna är skribentens egna.
Sluta hyckla om alliansfrihet.
SD:s utspel i december fick det att bubbla till i en gammal surdeg, plötsligt fanns det en majoritet i riksdagen för en Natooption. Regeringen med utrikesministern i täten rusade genast till försvar för den militära alliansfriheten. Motståndet mot en Natooption upprepades av utrikesministern i samband med Folk och Försvars rikskonferens och på DN Debatt (15/2) skriver nio politiker och ambassadörer att Sverige inte längre vågar föra en självständig utrikes- och säkerhetspolitik.
Sverige har inte varit alliansfritt det sedan andra världskriget. Det fanns ett hemligt samarbete med västmakterna om utbyte av underrättelser i fred och militär hjälp vid ett eventuellt angrepp; till exempel var svenska flygbaser anpassade för att ta emot stridsflyg från Nato. Svenska folket hölls okunnigt om detta.
I EU finns sedan 2009 en solidaritetsklausul som slår fast att inget medlemsland kommer att förhålla sig passivt om ett annat EU-land blir angripet. Sverige har ett mycket nära militärt samarbete med Finland och arbetar för ett nordiskt försvarsförbund. Sverige samarbetar militärt med Nato sedan 1994 inom ramen för Partnerskap för Fred, har bilaterala avtal med USA och England, har tecknat ett värdlandsavtal och har regelbundna övningar med Nato. Officiellt är vi militärt alliansfria, men det klingar falskt.
Sverige behöver hjälp utifrån eftersom försvaret är så litet. Det är att underskatta omvärldens begåvning att hävda att Sverige är militärt alliansfritt. Ryssland vet med säkerhet var vi hör hemma. Det är bara svenska folket som hålls i osäkerhet.
Sverige bör sluta hyckla om alliansfriheten och bli medlem av Nato samt höja försvarsanslaget till 2 procent av BNP. Notera Rysslands utrikesminister Sergej Lavrovs kommentar nyligen med anledning av Rysslands försämrade relationer till EU: ”Vill man ha fred ska man förbereda sig för krig.”
Ola Fischer
H22 – hur ska det gå?
Hur ska man detta förstå, att det planeras för H22?
Alldeles för många miljoner som gynnar fel personer.
Det är inget annat än att svika, att bygga hem åt bara de rika.
Detta kan man finansiera, trots att så många flera
faktiskt ingen bostad har, som i åratal krävt svar,
som man väljer att ignorera.
Tänk om de som styr mig varit desamma som bryr sig
Men säkert bara en utopi, som ett lyckligt slut på en pandemi.
Bo K Nilsson
Komisk miljöpolitik.
Ledaren (18/2) med rubriken "Komiskt att M vill kalla sig miljöparti" är en attack på ”ett evigt tjat om kärnkraft”. Det komiska är att kärnkraft inte kan förknippas med god miljöpolitik, tycker tidningen. Med den synen på vad som är skrattframkallande i politiken är det inte svårt att hitta fler inslag. Miljöpartiet driver en energipolitik som på tio år har förvandlat natur och boendemiljöer till industrimark för produktion av elkraft. Komiskt, eller hur?
Einar Fjellman
SVAR: Nej, tidningen hävdar inte alls att kärnkraft inte kan förknippas med god miljöpolitik. Men ledaren efterlyser något annat, utöver detta.
Heidi Avellan
Svenska producenter har det besvärligt.
Med anledning av Pernilla Ströms kolumn (15/2) om Ica vill jag meddela följande. Handlade på Ica och fick följande i min varukorg: Icas blåbär – odlade i Peru, transporterade till Polen för att förpackas där för vidarebefordran till Sverige; vita sparris i glasburk, från Kina; handskalade räkor, från Bulgarien; Icas ansjovis, från Litauen; körsbärstomater, från Marocko; rödkål på burk, från Tyskland; baguetter, från Tyskland; svartvinbärsgele, från Danmark; pappersservetter, från Tyskland; kaffefilter, från Tyskland; dill, från Frankrike … Hade jag handlat klimatsmart? Knappast, man förstår att svenska producenter har det besvärligt!
Arne Ribnell
Gå till toppen